Att förebygga psykisk ohälsa i förskolan : En undersökning om erfarenheter och utmaningar bland pedagoger

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Linnéuniversitetet/Institutionen för pedagogik och lärande (PEL); Linnéuniversitetet/Institutionen för pedagogik och lärande (PEL)

Sammanfattning: Syftet med studien är att göra en undersökning av pedagogers erfarenhet av att möta barn som befinner sig i psykisk ohälsa på förskolan. I studien har vi genomfört en enkätundersökning som besvarats av 44 verksamma pedagoger samt intervju i fokusgrupp med fem deltagare. Resultatet visar att pedagoger har viss erfarenhet av att möta barn i psykisk ohälsa. Det behövs verktyg, kunskap och förebyggande metoder för att nå och arbeta med psykisk ohälsa i förskolan. I studien framgår det att pedagoger behöver arbeta med förebyggande insatser och i ett nära samarbete med andra professioner samt familj för att stötta barn som befinner sig i psykisk ohälsa.   I samhället finns idag ett stigma kopplat till psykisk ohälsa som leder till att människor inte vill visa eller berätta att de är drabbade av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är något som är påverkat av samhällets attityder, okunskap samt fördomar. Detta är något som kan resultera i att människor väljer att dölja sina beteenden för att inte uppfattas avvika. Barn på förskolan hamnar i sammanhang där de snabbt lär sig vilka beteenden som anses vara rätta och vilka beteenden som utmärker sig som negativa. Detta är en av faktorerna som påverkar pedagogers förutsättningar för att upptäcka psykisk ohälsa på förskolan.   Psykisk ohälsa kan leda till oro, utbrott och hyperaktivitet hos barn och behöver därför lyftas fram och för att diskuteras med hjälp av det normkritiska perspektivet, där fokus läggs på att se barnets rop på hjälp och utifrån det utmana och förändra verksamheten så att ett tillåtande klimat råder för alla. Det är även väsentligt att utmana de normer som finns satta för att skapa goda förutsättningar. Barn som inte får stöd kan utveckla fortsatta svårigheter i vuxen ålder, därför behöver de vara i goda sammanhang där de uppfattar sin tillvaro som sammanhängande och begriplig för att uppnå hälsa framför ohälsa och utifrån det få ökad känsla av sammanhang, KASAM.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)