"Här är du tuff men därute är du inte så tuff" : En studie om hur kriminalvårdare hanterar sina känslor på arbetsplatsen.

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur kriminalvårdare vid häktet Kronoberg på avdelningen för polisarrest och säkerhet hanterar sina emotioner i det dagliga arbetet med personer som är gripna, anhållna, häktade samt personer som är omhändertagna enligt lagen om berusade personer. Studien behandlar även frågan huruvida det går att urskilja några känslomässiga konsekvenser av att arbeta på denna avdelning. För att genomföra studien intervjuades totalt fem stycken kriminalvårdare, tre män och två kvinnor. Respondenterna hade olika lång anställning och ålder. Studien utgår ifrån emotionssociologin och det dramaturgiska perspektivet.Sammantaget visar studien att kriminalvårdarnas egen inställning till hur en bra kriminalvårdare ska vara stämmer väl överens med hur kriminalvården själva definierar tjänsten som en professionell kriminalvårdare. Personalens försök att leva upp till detta stämmer överens med Hochschilds teorier om surface acting och deep acting, där de genom surface acting trycker undan sina egna känslor för att visa andra känslor och på det sättet kan de påverka hur en situation ska sluta. Den vanligaste förekommande känslan hos personalen i samband med de tillfällena kriminalvårdarna var tvungna att aktivt arbeta med sina känslor genom surface acting var ilska och aggression. En intressant iakttagelse från studien var att det fanns en gräns för personalen där de inte längre kunde, ville eller orkade tillämpa surface acting och handlandet rättfärdigades med att den intagne var så pass våldsam eller svårhanterlig att det inte längre gick att spela med längre. Var den gränsen gick var dock inte helt självklart och berodde på hur situationen såg ut och vilken kriminalvårdare som ställdes inför gränsprövningen.Miljön på häktet beskrivs som relativt hotfull och våldsam. Personalen bearbetar arbetet och miljön de befinner sig i nästan uteslutande genom att prata med sina kollegor och använda sig av en viss jargong eller som Crawley beskriver det som en ”svart humor”. Avslutningsvis visar studien att kriminalvårdarna påverkas negativt av arbetet på häktet genom att bli mer cyniska, fördomsfulla och få en ökad misstro mot människor.