”We often see our identities as fixed; we see shyness as something we are stuck with for life. This isn’t true” : En kvalitativ innehållsanalys av moderna självhjälpsböckers framställning av blyghet

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning: Blyghet är ett fenomen som genom tiderna tillskrivits ett flertal olika definitioner och betydelser, och har behandlats utifrån såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv. Utifrån ett samhällsperspektiv tycks blyghet, framför allt i västerländska kulturer, betraktas som avvikande i negativ bemärkelse. Denna uppfattning grundar sig bland annat på att blyghet under 1900-talet började betraktas som ett medicinskt tillstånd, vilket inte bara resulterade i en vilja att behandla blyghet, utan även gjorde att det blev ett alltmer uppmärksammat av olika typer av självhjälp. Självhjälpsböcker var då en relativt nytillkommen genre av litteratur, men har under de senaste åren kommit att expandera både vad gäller konsumtion och produktion. Denna uppsats syftar därför till att se närmare på hur blyghet, som historiskt sett har varit ett uppmärksammat ämne för självhjälpslitteratur, framställs i aktuell självhjälpslitteratur. Uppsatsen ska därtill ge en inblick i hur litteraturen porträtterar individens möjlighet till att påverka blyghet. Empirin för studien utgörs av textmaterial i form av två självhjälpsböcker publicerade år 2018. Dessa har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys av konventionell inriktning. De övergripande teman som identifierats i empirin har analyserats med utgångspunkt i teoretiska begrepp från Anthony Giddens samt Zygmunt Baumans teorier om identitet och självet i det moderna samhället. Sammantaget påvisar resultaten att böckernas framställning av blyghet tycks vara präglad av ett flertal av de tendenser som är utmärkande för synen på individen och självet i det moderna västerländska samhället. Detta bekräftas bland annat av att böckerna lyfter fram blyghet som förändringsbart snarare än konstant, vilket kan ses som ett uttryck för ett såväl reflexivt som flytande förhållningssätt till blyghet. Böckerna uppmuntrar dessutom individen till självreflektion, och beskriver självmedvetenhet och självkritik som en viktig del i processen att förändra sin blyghet. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)