"En kompisteckning. För det är en teckning man gör tillsammans med sina kompisar" : En studie om social hållbarhet i en postmodern förskola

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Luleå tekniska universitet/Pedagogik, språk och ämnesdidaktik

Sammanfattning: Detta examensarbete behandlar hur barn i en postmodern förskola samspelar och använder sig av olika material för att etablera en social hållbarhet. Vi börjar med att förklara begreppet hållbar utveckling, samt hur den ekologiska, ekonomiska och sociala aspekten av hållbar utveckling hör ihop. Två olika teoretiska perspektiv präglar denna studie. Det första är paraplyperspektivet postmodernism och dess syn på meningsskapande, intra-aktion och icke-linjära lärandeprocesser, där en mångfald av material främjar en hundraspråklighet, ett begrepp som frekvent används inom Reggio Emilia-pedagogiken. Det andra valda perspektivet är det sociokulturella, där vi tagit avstamp i synen på dialog, samspel och lärande i grupp. De båda perspektiven har stora skillnader i sitt sätt att se på lärandet, men också många likheter vilka vi anser hjälpa oss att besvara våra forskningsfrågor på ett adekvat sätt, något vi också redogör för. Vår datainsamling skedde med hjälp av fokusgruppsdiskussioner/samtal där vi tillsammans med två olika barngrupper använde kreativa verktyg för att skapa en "tillsammans-/kompisteckning". De båda aktiviteterna videoinspelades. Resultatet visar att barnen använde sig av ett demokratiskt förhållningsätt i sin gemenskap rörande delaktighet, öppenhet och respekt till och om andras tankar, vilket speglar en god grund för en social hållbarhet i förskolans verksamhet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)