Mediakriget : en diskursteoretisk studie om demokrati, journalistik och social sammanhållning i en fragmenterad digital offentlighet

Sammanfattning: Uppsatsen tar avstamp i SOM-insitutets mätning från 2014 som visade att en majoritet av de tillfrågade ansåg att svenska medier inte berättar sanningen om samhällsproblem kopplade till frågor som rör migration- och flyktingpolitik. Samtidigt som med misstroendet mot medierna breder ut sig fortsätter digitaliseringen av medielandskapet vilket leder till en allt mer diversifierad nyhetskonsumtion. Dessa parallella tendenser aktualiserar frågor om demokrati, yttrandefrihet, social sammanhållning och källkritisk förmåga. Mot denna bakgrund är uppsatsens syfte att analysera diskursen och den hegemoniska praktiken om massmedial mörkläggning i migrationsfrågor. Med hjälp av en kvalitativ textanalys undersöks en diskussionstråd på forumet Flashback där ”mörkläggningsdiskursen” analyseras med utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. I analysen framgår att mörkläggningsdiskursen byggs upp genom att sanningssägarna formerar en antagonistisk gränsdragning gentemot de traditionella massmedierna. Antagonismen skapar två subjektspositioner där de rationella sanningssägarna står på ena sidan och de multikulturella mörkläggarna står på den andra. Dessa subjektspositioner struktureras kring nodalpunkter där sanningssägarna konstrueras som objektiva och rationellt vetenskapliga och där mörkläggarna konstrueras som irrationellt lögnaktiga och subjektiva. Mörkläggningsdiskursens antagonsiter kan därmed inte göra anspråk på sanningen i frågor som rör migration. Diskursens hegemoniska praktik har som mål att vinna det så kallade ”mediakriget om mångkulturen”. Genom att ta den tomma signifikanten Sanningen i anspråk försöker diskursen bilda en ”ny objektivitet” i de sprickor som uppstår i den massmediala hegemonin. I slutdiskussionen förs en diskussion kring vad journalistiken kan göra för att minska mörkläggningsdiskursens antagonism och därmed återupprätta ett demokratiskt samtal baserat på samförstånd och förtroende mellan medierna och medborgarna. Om medierna anammar diskursens problemformulering finns risken att mediernas förtroende och legitimitet i migrationsfrågor undermineras ytterligare. Samtidigt bör journalistiken ta hänsyn till att allt fler medborgare bygger sin världsuppfattning med hjälp av informationskällor utanför de traditionella nyhetsmedierna.