En moderniserad arbetsrätt för sjuka arbetstagare

Sammanfattning: Uppsatsens syfte har varit att analysera hur anställnings- och inkomsttryggheten förändrats för sjuka arbetstagare efter införandet av Prop 2021/22:176 Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden. Sedan januari överenskommelsen där parterna beslutade om att arbetsmarknaden skulle moderniseras och bli mer flexibel har fokus på en ökad sysselsättningstrygghet framför anställningstrygghet tagit en allt större plats. Ett led i ökningen av flexibilitet var att förändra några av lagrummen i lagen (1982:80) om anställningsskydd, de förändringarna har givit arbetsgivaren en större flexibilitet när det kommer till turordningslistor och förändringen av begreppet saklig grund till sakliga skäl. Vi analyserar därför hur långt arbetstagarnas anställnings-och inkomsttrygghet sträcker sig framför arbetsgivarens intresse av extern numerisk- och intern funktionell flexibilitet. Samtidigt som flexibiliteten för arbetsgivare har ökat så har lag (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd trätt i kraft och ger arbetstagare en ökad sysselsättningstrygghet genom ökade omställningsmöjligheter. Utöver den nya lagen har förändringarna på svensk arbetsmarknad även medfört att sjuka arbetstagare som inte kan fortsätta i sin nuvarande anställning nu också omfattas av omställningsstödet genom huvudavtalet från Trygghetsrådet TRR. Ökade omställningsmöjligheter för sjuka arbetstagare är en del av det livslånga lärande som förespråkas genom principen om sysselsättningstrygghet i Flexicuritymodellen och avser att ge arbetstagare ökad trygghet även utanför befintlig anställning.