Resonemangsförmågans betydelse : En observationsstudie om hur lågstadieelevers resonemang och interaktionsmönster synliggörs vid arbete i grupp kring matematiska problem

Sammanfattning: I dagens samhälle debatteras det frekvent om matematikundervisningen och svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats. Tidigare forskning visar att mer tid bör läggas på att utveckla elevernas resonemangsförmåga då resonemangsförmågan ses som grunden till matematisk förståelse. Vidare framkommer det att undervisningen i matematik domineras av läroboksbunden undervisning, det sociala samspelet och elevers resonemangsförmåga riskerar därmed att hamna i skymundan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lågstadieelever resonerar med varandra när de arbetar med matematiska problemlösningar i grupp. Vi har genomfört en deduktiv analys där analysarbetet och forskningsprocessen utgår från två ramverk för att få syn på elevers interaktionsmönster och hur resonemang sker kring matematiska problem. Utifrån detta har följande forskningsfråga formulerats: Vilka olika samtalstyper blir tydliga genom elevers interaktionshandlingar när de löser matematiska problem grupp? Empirin består av videodokumentationer insamlade från två årskurs tvåor på två olika skolor. Resultatet visar hur olika samtalstyper blir tydliga när elever interagerar i grupp, när de löser matematiska problem. Eleverna byggde överlag vidare på varandras resonemang för att nå en gemensam lösning. Däremot visar resultatet även att det fanns grupper som förde samtal “bredvid” varandra, det vill säga att eleverna pratar utan att föra en diskussion eller ett resonemang. Somliga grupper förde även samtal om sådant som inte berörde den aktuella uppgiften. Det visades även tillfällen där eleverna enbart kommunicerade med varandra utan att föra några gemensamma resonemang. Oftast inleddes arbetet med ett gemensamt resonemang, men en bit in i arbetet kunde det ibland hända att en elev tog över samtalet genom att dominera, det vill säga styra uppgiften och leda de andra gruppmedlemmarna. I vissa fall försvann resonemanget och togs över av endast kommunikation eller individuella lösningar. Med den här studien vill vi bidra med mer forskning kring hur resonemangsförmågan uppfattas, behandlas och undervisas för att på så sätt bidra med en mer utvecklad syn på matematiken. Fler studier behövs göras, i synnerhet med fokus på lärarens stöttning i samtalen för att eleverna ska nå de utforskande samtalen.