Nedskrivning av goodwill – dåliga nyheter för aktieägare? –En kvantitativ eventstudie om marknadsreaktionen vid nedskrivning av goodwill bland svenska företag

Sammanfattning: Bakgrund och problem: 2005 infördes ett nytt redovisningssystem för alla publicerade koncerner i Europa, nämligen IASBs principbaserade normer IFRS. I samband med detta förändrades bland annat sättet på vilket de berörda företagen hanterar sin goodwill. Efter införandet av IFRS förväntas företagen nedskrivningspröva sin goodwillpost en gång om året, detta till skillnad från den årliga avskrivning som tidigare rådde. Införandet har lett till omfattande forskningsinsatser om dess effekter och alla studier är inte överens om dessa. Syfte: Att granska det potentiellt negativa sambandet mellan nedskrivning av goodwill och förändring i aktiepriset i svenska noterade koncerner samt att komma till en slutsats om vilka faktorer som kan påverka magnituden av marknadsreaktionen som uppstår till följd av en sådan nedskrivning. Avgränsningar: Studien har fokuserat på nedskrivningar som skett mellan 2006 och 2016. Dessutom har endast svenska företag analyserats och endast de nedskrivningar som ett datum för tillkännagivande kunnat fastställas för använts. Metod: En kvantitativ metod. Data om nedskrivningssummor och datum har samlats in för att analyseras med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser, t-test och deskriptiv statistik. Denna statistik tolkas sedan för att kunna dra en slutsats om huruvida hypoteserna i studien kan accepteras eller inte. Resultat och slutsatser: Resultatet som uppkommit i studien har visat sig inte vara statistiskt signifikant, vilket innebär att inga av hypoteserna i studien kunnat accepteras. Däremot antyds det, baserat främst på t-test och regressionskoefficienter, att nedskrivningar av goodwill verkar vara kopplat till en negativ marknadsreaktion. Vidare antyder resultatet att nedskrivningar under finanskrisen verkar generera en mer kraftigt negativ marknadsreaktion än de som inte sker under finanskrisen, att nedskrivningar som tillkännages tillsammans med annan information genererar en mindre kraftigt negativ reaktion än de som tillkännages enskilt och slutligen att de nedskrivningar som föregåtts av en förvarning genererar en mer negativ marknadseffekt än om förvarning inte skett. Dock kan, som nämnt, resultaten inte anses vara statistiskt signifikanta. Förslag till fortsatt forskning: Vidare studier inom samma ämne men med fler observationer, för att öka signifikansnivån. Dessutom föreslås studier som fokuserar på vilka fler kringliggande faktorer som kan påverka styrkan i marknadsreaktionen. Sådana studier föreslås genomföras såväl på Europeiska som amerikanska företag för att dessa resultat sedan ska kunna jämföras.