Hur påverkar gyltans bobyggnadsbeteende modersegenskaperna och smågrisöverlevnaden?

Sammanfattning: Suggor har en stark vilja att bygga bo innan grisning trots att deras förhållanden har förändrats mycket från att bo utomhus till att nu bo inom den konventionella produktionen. Syftet med studien är att undersöka om gyltans bobyggnadsbeteende påverkar hennes modersegenskaper och därmed antalet avvanda smågrisar och avvänjningsvikterna, samt att undersöka varför smågrisarna dör. Det var 15 gyltor med i försöket och deras 231 kultingar. Gyltorna filmades från 18 h innan grisning fram till 2 h efter grisning. Gyltorna delades in i 3 olika grupper, gyltor som ägnade mycket (HÖG) respektive lite (LÅG) tid åt bobygge och de gyltor som inte placerades i någon av dessa två grupper placerades i gruppen MEDEL. Smågrisarna vägdes vid födsel och avvänjning. Smågrisarna som dog obducerades för att ta reda på dödsorsak. Det var en stor individuell skillnad i hur mycket tid som spenderades åt bobygge hos de olika gyltorna. HÖG hade signifikant en högre bobyggnadstid vid jämförelse med LÅG (medianvärde 268 min resp. 62 min, p= 0,021) även mellan HÖG och MEDEL (medianvärde 122min för MEDEL, p=0,008) samt mellan LÅG och MEDEL (p=0,008) fanns signifikant skillnad. Inget samband kunde ses mellan dödligheten och de olika kategorierna som gyltorna delades in i. Numeriskt kunde en skillnad ses mellan antalet klämda smågrisar och bobyggnadsbeteendet 1–6 h innan grisning men skillnaden var ej signifikant. Gyltorna som klämde ihjäl kultingarna utförde mindre bobyggnadsbeteende 1–6 h innan grisning medan de andra gyltornas bobyggnadsbeteende ökade fram till sista timmen innan grisningen. Tillväxten påverkades inte av bobygget (p=0,117) medan antalet avvanda hade betydelse (p=0,025). Vid färre antal smågrisar i kullen desto högre tillväxt. Fortsatt forskning inom bobyggnadsbeteende med fler djur krävs för att kunna säga mer om hur det påverkar smågrisarna.