Språkeleven som kunde tala med texter. En studie om skönlitteratur som redskap för elevens kompetensutveckling i fyra läromedel i spanska 3

Sammanfattning: I denna uppsats undersöker jag hur användningen av skönlitteratur visar sig relevant – eller inte – för elevens kompetensutveckling i fyra läromedel för Spanska 3. Mitt huvudsyfte är tvådelat. Dels vill jag beskriva och förklara i vilken utsträckning skönlitteratur finns både i relevanta dokument för språkkursutformningen och i läromedel, samt om det förnippas med kulturförmedling. Dels vill jag utifrån mina resultat föreslå implementeringen av skönlitteratur i läromedel för Spanska 3. I kapitel 2 diskuterar jag kompetensutveckling i språkundervisning utifrån fyra kompetenser, varav två av dem är förekommande i området, nämligen kommunikativ och interkulturell; och två relaterade till skönlitteratur – den symboliska och den litterära. Med utgångspunkt i denna diskussion definierar jag ”kultur” och ”skönlitteratur” såsom jag använder dem i uppsatsen. Kapitel 3 riktar blicken mot vårt studieobjekt och presenterar dels en generell diskussion om skönlitteratur i gymnasieskolan och dels metoden för min analys, baserad på Magnus Perssons bok Varför läsa litteratur? (2007). Analysen presenteras i kapitel 4 och består av granskningen av läromedlen De acuerdo 3, Caminando 3, El sur 3 och La plaza 3. Kapitlet inleds med en beskrivning av vad två väsentliga dokument för språkkursutformningen säger om skönlitteratur, nämligen läroplanen GY11 och den Gemensamma Europeiska Referensramen för Språk (GERS).I kapitel 5 sammanfattar jag mina resultat och drar slutsatserna som lett mig till att föra ett didaktiskt förslag i kapitel 6. Det sista kapitlet visar möjligheter för vidareforskning med hänsyn till mina slutsatser. Resultaten visade att varken i de nämnda dokumenten eller i läromedlen som granskades är skönlitteratur närvarande i något stort omfång. Dokumenten visar att de skönlitterära texterna inte har någon eller föga betydelse i språklektionen, en syn som verkar delas av läromedlen. Textmaterialet i läroböckerna är för det mesta nyskapade av författarna,