Terapeutiska livsberättelser : En etnografisk studie av kommunikation på ett internetforum

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för mediestudier

Sammanfattning: Att presentera sig själv med en berättelse är i vårt samhälle ett integrerat sätt att formulera och förmedla erfarenheter och kunskaper till andra vi möter. Genom berättelser artikulerar vi våra erfarenheter och tankar, samt skapar mening åt vår tillvaro. Men hur berättar vi om intima livshändelser som berör delvis tabubelagda ämnen? Var och hur talar människor om det som inte får talas om? Varför söker sig människor till digitala mötesplatser för att delge andra sina erfarenheter? Detta är funderingar som ligger till grund för denna etnografiska studie av livsberättelser i en digital miljö, inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap. Utifrån metoder som virtuell etnografi och narrativ analys är syftet med denna studie att undersöka hur erfarenhetsbaserade berättelser om uppväxten med en psykiskt sjuk förälder, som delas på ett internetforum, kan förstås som meningsskapande för individen. Uppsatsens centrala problemställning utgår från att förstå hur individer genom berättandet som handling, konstruerar identitet samt skapar ordning i sin omvärld. En annan viktig problemställning är också att förstå hur den kontext, inom vilken berättandet sker är medskapande av detta meningsskapande. Genom att analysera sju livsberättelser ur en narrativ teoretisk ansats, visar studien framförallt att individers tolkningar av händelser från barndomen kan, då de ordnas i livsberättelsens narrativa form, förstås som ett sätt för individen att förstå sin omvärld- och sig själva, så som de är idag. Med utgångspunkt i de anteckningar som förts under observationerna på webbplatsen och med Bruno Latours aktör-nätverks teori som analytiskt redskap, beskrivs också hur webbplatsens form och struktur samt regelverk kan betraktas som medskapande av berättelserna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)