Dagvattenhantering med träd och kolmakadam

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Urban and Rural Development

Författare: Marta Karlström; [2019]

Nyckelord: biokol; kolmakadam; dagvattenhantering; stadsträd;

Sammanfattning: Klimatförändringar tros öka risken för översvämningar och plötsliga skyfall i Sverige. Detta i kombination med att allt fler ytor i städer är hårdgjorda och att VA-ledningar avsedda för dagvatten är underdimensionerade gör dagvattenhantering till en viktig fråga i planeringen av städer. Dagvatten har även visats vara förorenat och avledning utan rening kan skapa stora skador i naturen. För att rena och hantera dagvatten anläggs växtbäddar till träd med kolmakadam i Stockholm. Växtbäddarna sägs vara ett alternativ till skelettjord. I uppsatsen behandlas hur de olika komponenterna i den sortens dagvattenhantering fungerar; träd, biokol och kolmakadam, samt huruvida växtbäddar med kolmakadam är ett alternativ till skelettjord eller i själva verket en ny sorts skelettjord. Olika referensobjekt från Stockholm studeras för att ge en inblick i hur en växtbädd med kolmakadam anläggs och vilken funktion den har i praktiken på dagvattens rening och hantering. Resultatet talar för att växtbäddar med kolmakadam och träd kan ha en positiv effekt på rening och hantering av dagvatten. Referensprojekten visas ha liknande utformning men med platsspecifika anpassningar. Ett räkneexempel visar att en växtbädd anlagd enligt metod från referensprojekten kan omhänderta framtida väntad största årsnederbörd i Stockholm från en 137,4 m2 stor yta. Växtbäddar med kolmakadam som är anlagda enligt Stockholms modell finns inte ha stora skillnader till motsvarande skelettjordar i Stockholm. Kriterierna för att få kallas skelettjord bedöms utav resultatet vara uppfyllda.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)