Solcellspark på jordbruksmark

Sammanfattning: Solcellsparker är en aktuell fråga för många lantbruksföretag och innan företagen investerar i en solcellspark eller arrenderar ut mark till en solcellspark finns det frågor som måste redas ut. Till exempel finns det idag en möjlighet att välja om man som lantbrukare antingen ska arrendera ut marken till ett företag som monterar och ansvarar för solcellerna eller om man som lantbrukare själv ska stå för hela investeringen och inte blanda in något annat företag eller om man kan använda marken till andra ändamål till exempel jordbruk. Syftet med studien har varit att ta fram underlag, en investeringskalkyl och känslighetsanalyser som lantbrukare ska kunna använda sig av vid beslutsprocessen om vad marken ska användas till och vad som är mest lönsamt. Studien har fokuserat på markbaserade solcellsparker för elproduktion och för att kunna få relevanta fakta har ett fallföretag använts som utgångspunkt. Fallföretaget är en gård i östra Småland med potatisodling och relativt hög elförbrukning sommartid. Fallföretagets elförbrukning är nästan 1 GWh/år. Metoden i studien har varit att göra en litteraturstudie där fakta inhämtats från bland annat webbaserade källor, branschföretag och vetenskapliga artiklar. Inhämtad fakta har använts för att göra en investeringskalkyl och känslighetsanalyser för en solcellspark på 10 hektar och en årlig produktion på 0,8 GWh per hektar. Resultatet av studien visar att som lantbrukare investera i en solcellspark ger ett årligt överskott på 20 671 kronor per hektar exklusive finansiering och att arrendera ut marken till ett solcellsföretag ger en årlig inkomst på cirka 6 000- 12 000 kronor per hektar men det som måste beaktas är risken. Inklusive finansiering med ett bottenlån på fastigheten och ett bottenlån på solcellerna ger det ett årligt överskott på 66 303 kronor per hektar. Att själv investera i solceller är en hög risk eftersom lönsamheten styrs till stor del av energiskatten och Nord Pools spotpris och det enda man kan påverka är politiken som beslutar om energiskatten. Eftersom Nord Pools spotpris helt styrs av tillgång och efterfrågan är den inte påverkbar men det spelar också en roll till vilket elbolag man levererar överskottselen. Intäkten för såld överskottsel kan skilja på 14 öre per kWh vilket ger stora konsekvenser i investeringskalkylen. Känslighetsanalyserna som har gjorts visar att investeringskalkylen inte har så stora utrymmen att spela på utifrån de förutsättningarna som används i denna studien men eftersom elpriset är volatilt kan det ändras under kort tid. Finansieringen av solcellsparken har skett genom två bottenlån där båda lånen har en bunden ränta på 5 år. För att kunna göra en rimlig bedömning av lönsamheten har resultatet presenterats exklusive finansieringen men även ett resultat inklusive finansiering. Studien har fokuserat på en solcellspark på 10 hektar och utgått från den fakta som finns men det som hade varit intressant att ta reda på är vilka förhandlingsmöjligheter det finns samt vilka skalfördelar som ges om solcellsparkens yta blir större. Slutsatsen i denna studien är att utifrån fallföretagets förutsättningar är det mest lönsamt att som lantbrukare själv investera i en solcellspark om man är villig att ta risken och kan lösa finansieringen men att arrendera ut marken är också lönsamt och ger en stabil inkomst med betydligt lägre risk.