Beräkning av byggnaders energiprestanda med anledning av energideklarationerna.

Sammanfattning: Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda. Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras ur ett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkanden samt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagen om energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan beräknas för samtliga småhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skall energiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning. Eftersom byggnaders energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det en utförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad. Infallsvinkeln i analysen av byggnaders energibalans är att betrakta en byggnad som ett öppet termodynamiskt system med klimatskalet som systemgräns. Ett termodynamiskt öppet system kan utbyta värme med omgivningen genom ledning, strålning, konvektion och massutbyte. Det som skiljer ett öppet och ett slutet termodynamiskt system är att ett slutet system inte tillåts ha något massutbyte med omgivningen. EVU Energi och VVS Utveckling AB vill veta om energideklarationer kan vara ett område som de kan börja arbeta med eftersom det kommer att skapa en ny marknad för energikonsulter. De vill även införskaffa ett beräkningsprogram viket de kan använda för att beräkna byggnaders energiprestanda dels i sitt nuvarande arbete, dels i ett eventuellt framtida arbete med energideklarationer. Rapporten innehåller en beskrivning av en energiinventering med EVU och en jämförelse mellan det tänkta arbetssättet i energideklarationerna och EVU:s arbetssätt. EVU utför energiinventeringar av byggnader för att fastställa hur energibalansen ser ut och undersöka möjligheterna till energihushållningsåtgärder. EVU:s energiinventeringar är mer fokuserade på byggnadens värmesystem och mindre på dess klimatskal än vad energideklarationerna kommer att vara. Rapporten innehåller även ett beräkningsexempel. Föremålet för beräkningsexemplet är en 1 ½ plansvilla belägen i Östra Göinge kommun i norra Skåne. Villans uppvärmningssystem består av en kombination av en luftvärmepump, en vedkamin och direktverkande el. För att kunna beräkna byggnaders energiprestanda har ett beräkningsprogram utvecklats. Programmet är utvecklat i Java för att kunna användas på flera plattformer. Syftet med programmet är att utifrån givna samband för termodynamik och värmeöverföring skapa ett beräkningsverktyg för att bestämma en byggnads energiprestanda. Programmet är avsett att klara de krav och önskemål som ställs på beräkningsprogram enligt de svenska betänkandena och remissvaren på dessa. Programmet är tänkt att användas till alla typer av byggnader som inte har komfortkyla installerad. De slutsatser som dras i rapporten är att EG-direktivet är bra och leder säkert till en minskad energianvändning i Europa. Den svenska tolkningen av det är åtminstone hittills dålig och tenderar att skapa en stor byråkratisk verkningslös organisation. Vidare så är beräkningsprogrammet som har skapats i detta examensarbete ett bra verktyg för att beräkna byggnaders energiprestanda. EVU bör inte satsa på energideklarationer om lagen blir sådan att de företag som skall utföra energideklarationer måste vara ackrediterade. Om det inte krävs en ackreditering kan emellertid energideklarationerna vara ett sätt för EVU att få ett större utbyte av sin akademiska nivå. VI