Att välja eller att välja att inte välja- det är frågan? : En studie om premiepensionssystemet i Sverige ur ett individperspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Pensionssystemet berör samtliga pensionssparare i Sverige som statliga Pensions-myndigeten ansvarar för. En reform av pensionssystemet introducerades år 1999 och togs i bruk år 2000 som innebar att individen fick ökat ansvar genom att 2,5 procent av den allmänna pensionen, benämnd premiepensionen, kunde fritt placeras i öns-kade fonder inom premiepensionssystemet. Ansvaret som i och med detta vilar på individen gör att beslut om framtida ekonomiska ersättningar måste fattas oavsett om kunskap och vilja föreligger eller ej. Då systemet kan uppfattas som omfattande och kunskaper om finansiella placeringar inte kan antas vara självklara för gemene man, kan det innebära stress och osäkerhet för spararen. En diskussion som uppmärksammats är huruvida pensionsspararna får kompensation i form av avkastning för avgifterna som fondbolagen tar ut i samband med förvalt-ning av fonderna. Förvalsalternativet, AP7 Aktiefond, placerar enligt ett världsmark-nadsindex och har i förhållande till de populäraste fonderna den lägsta avgiften. Inom premiepensionssystemet är fondavgifterna rabatterade vilken gör en betydlig skillnad på kostnaderna jämfört om spararen hade placerat i fonderna privat. Utifrån vad hypotesen om den effektiva marknaden föreskriver är det inte möjligt att överprestera marknadsindex under en längre tidsperiod vilket leder till antagandet att aktivt förvaltade fonder inte borde kunna generera högre avkastning än marknadsin-dex. Om hypotesen överensstämmer med hur marknaden ter sig i verkligheten före-ligger det inga incitament för sparare att betala högre avgifter för förvaltning av fon-der. Problemformuleringen för uppsatsen är formulerad enligt följande; - Har aktivt valda fonder, i jämförelse med det förvalda statliga alternativet AP7 Aktiefonden, presterat en avkastning där placeraren får kompensation för fondernas högre avgifter och det egna engagemanget som krävs? Syftet med uppsatsen är att försöka svara på om ett aktivt val är fördelaktigt, främst ur monetärt perspektiv men även med beaktning av människors underliggande in-ställning till komplexa frågor och kompetens att göra "rätt" val bland fonderna i premiepensionssystemet. Undersökningen bygger på insamlad data från de tio populäraste fonderna inom pre-miepensionsvalet där AP7 Aktiefond inkluderas. Fokus i uppsatsen ligger på att jäm-föra avkastning, riskjusterad avkastning och avgifter efter rabatt under 2003-2013 mellan utvalda fonder. Då uppsatsen har ett individperspektiv har en marknadsunder-sökning gällande individers ställningstagande inför fondplaceringar tolkats i syfte att utröna bakomliggande faktorer till den svenska befolkningens aktivitet respektive inaktivitet. Den teoretiska referensramen innefattar grundläggande begrepp samt teorier inom finansväsendet som kompletteras med vedertagna modeller för att möjliggöra jämfö-relser mellan finansiella placeringars utveckling. Studier gällande mänskliga bakom-liggande faktorer som påverkar vid komplexa val har inkluderats. Slutsatser som kan dras utifrån genomförd undersökning är att högre avgifter gene-rellt inte tenderar att ge högre avkastning. Dock anser vi att förvalsalternativet inte är det optimala valet, detta då rabatterna inom premiepensionen är så pass generösa att avgifterna hos aktivt valda fonder inte får samma genomslag som de hade fått utanför systemet. Förvalsalternativet kan ur viss aspekt visa sig som ett tillfredstäl-lande val eftersom premiepensionssystemet är komplext och omfattande vilket inne-bär att även om individen lägger ner möda för att hitta fördelaktiga placeringsalterna-tiv, ges inga garantier för framtida värdeutvecklingar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)