Fönster mot evigheten? : Nationalmuseums ikonsamling genom tid, rum och kropp

Sammanfattning: Den här kandidatuppsatsen tar avstamp i en av väggarna i det så kallade ikonkabinettet på Nationalmuseum för att undersöka vad som sker med ikonernas och ikonostasens potentiella verkan och betydelser i förflyttningen från ett kyrkorum till ett sekulärt museum. Syftet är att analysera dels vad som händer i mötet mellan ikonerna och en sekulär betraktare, dels hur museets rumsliga upplägg fungerar som en form av text eller uttalande. Undersökningen uppmärksammar att den sekulära betraktarens förståelse av ikonerna är beroende av konstvetenskapliga diskurser, vilka påverkar bildernas förmåga att verka på betraktaren som religiösa objekt. Även de beteenden som föreskrivs i museimiljön förhindrar ikonernas potentiella verkan på betraktaren. Uppsatsen visar även att utställningens museografi i stor utsträckning uppmärksammar ikonernas teologi och deras bruk i officiell religiös tradition, medan aspekter som både ikonernas och samlingens historia är underrepresenterade.