A Method for Evaluating and Mapping Terrestrial Deposition and Preservation Potential- for Palaeostorm Surge Traces. Remote Mapping of the Coast of Scania, Blekinge and Halland, in Southern Sweden, with a Field Study at Dalköpinge Ängar, Trelleborg

Sammanfattning: Studier av palaeostormfloder ger bakgrund till inom vilka intevall stormar av olika storlek förväntas återkomma och träffa olika områden. Denna information kan användas vid modellering, riskbedömning och stadsplanering. Genom att använda de marina ekvationerna av Nittrouer och Sternberg (1981; The formation of sedimentary strata in an allochthonous shelf environment: the Washington continental shelf. Marine Geology 42 : 201-232), har en enkel modell över bevaringspotentialen i terrestra miljöer gjorts. Denna har använts tillsammans med Chaumillon et al. (2017: Storm-induced marine flooding: Lessons from a multidisciplinary approach. Earth-Science Reviews 165. 151-184)s definerade faktorer för bildning av stormfloder för att kunna bygga upp en metod över hur man kan fjärrkartera områden där det är gynnsamma förutsättningar för palaeostormstormflodsavlagringar som har bevarats. Fjärrkarteringen har gjorts utmed Skåne, Blekinge och Hallands kust. Under denna studie av Skåne, Blekinge och Halland hittades 68 platser med potential för bevarade spår av palaeostormfloder. Av dessa studerades 12 områden ytterligare för att hitta historisk dokumentation av markanvändning, vilken kan indikera om en mänsklig störning, och för att ta reda på om det finns något naturskydd. Efter att kartläggningen var klar valdes Dalköpinge Ängar för en fältstudie. Här togs fyra borrkärnor med en ryssborr. Dessa studerades, beskrevs och en Loss On Ignition gjordes på de två längsta kärnorna. En biologisk proxy-metod med habitatbestämning av foraminerer och C14-analys gjordes på en kärna, för att spåra förändringar i miljön och möjliga palaeostormflodsavlagringar. Datan från Dalköpinge Ängar visade spår av en stormflod som förändrade miljön daterad till antingen en tid före 1957-1958 (8% sannolikhet) eller 1990-1993 (92% sannolikhet). Med hjälp av dokumentation i gamla tidningar, flygfoton, dokumentation av gamla stormar i Skåne och annan tillgänglig data kunde förändringen som hittats korreleras med en stor storm 1954. Stormflodsfynden i fältstudien indikerar en bra fjärrkartering och metod för att bestämma områden med bevarade stormflodsavlagringar. Detta är den första kartläggningen och sedimentära studien av palaeostormfloder i Sverige.