Kan social önskvärdhet förklara förhållandet mellan självskattningar av personlighet och beteenderapport?

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för psykologi

Sammanfattning: Studiens syfte var att undersöka en eventuell diskrepans i självskattningar rörande personlighet och beteende och social önskvärdhets förklaring på diskrepansens förekomst. Tidigare forskning på ämnet tenderar att fokusera på kamratskattningar för att sedan jämföra dessa med individens egen skattning för således komma till en konklusion om individens faktiska personlighet. I vår studie valde vi att kombinera individens personlighetsskattningar med en erfarenhetsinsamling. Totalt slutförde 82 deltagare studien, som inleddes med genomförandet av ett personlighetstest, IPIP-NEO, för att sedan gå vidare med erfarenhetsinsamlingen. I detta moment användes appen PIEL Survey där deltagaren fick svara på frågor tre gånger om dagen under tolv dagars tid. Sist genomfördes testet BIDR som mäter social önskvärdhet. Vi hypotiserade att diskrepansen mellan självskattningar och beteenderapporter är mindre för personlighetsfaktorerna extraversion och samvetsgrannhet än för öppenhet, neuroticism och vänlighet samt att social önskvärdhet delvis kan förklara diskrepansen mellan självskattningar och beteenderapporter. Resultatet visar på att en viss diskrepans existerar men varierar i storlek och över de olika faktorerna och subskalorna i BIDR-testet. För vidare forskning kan förslagsvis studier där man går djupare in på de olika fasetterna inom personlighetsfaktorerna genomföras för att skapa en bredare förståelse för diskrepansen inom varje drag. Vi ser även att BIDR-skalan och dess subskalor revideras alternativt att en ny skala på området social önskvärdhet tas fram.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)