Vad elever kan lära sig om sig själva. En studie av hur flickors interaktion påverkar deras självkänsla.

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för tematisk utbildning och forskning

Sammanfattning:

Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att sträva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har också, tillsammans med föräldrar, ett ansvar för elevernas självkänsla. En utgångspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap är en förutsättning för att elevers självkänsla ska utvecklas på ett positivt sätt och att självkänslan är lika viktig som ämneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers självkänsla utvecklas under skoltiden är hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lär sig elever vilket värde de har för andra människor, vilket formar deras självkänsla. Särskilt under tonåren har barn ett stort behov av att söka sin identitet genom att se hur de uppfattas av sina kamrater.

Syftet med uppsatsen är att genom deltagande observation av och intervjuer med flickar i år 8, studera och analysera hur deras inbördes kommunikation i skolan påverkade deras självkänsla. En annan frågeställning är hur skolan påverkar denna kommunikation.

Analysen grundar sig på George Herbert Meads interaktionsteori och Thomas J. Scheffs teori om sociala band. Meads grundantagande är att individens identitet skapas genom interaktion med andra människor. Scheff menar att vi har ett grundläggande behov av att ha sociala band till varandra, det vill sägarelationer där vi blir sedda och bekräftade av andra. Känslorna stolthet och skam visar oss hur dessa band ser ut.

Studien visar att tillgången till kommunikation, närhet och gemenskap var ojämnt fördelad. Några flickor blev sedda, bekräftade och fick mycket närhet av sina klasskamrater. De kände sig delaktiga i en gemenskap. Därmed lärde de sig att de var viktiga för andra och deras självkänsla utvecklades på ett positivt sätt. Andra flickor blev sällan sedda och bekräftade av sina klasskamrater. De var inte delaktiga i den gemenskap andra hade. De lärde sig att de saknade betydelse för andra. Att bli bekräftad är enligt Mead och Scheff en förutsättning för att utveckla en god självkänsla.

Skolans organisation och lärarnas undervisning påverkade elevernas kommunikation på flera sätt. Skolan arbetade i liten utsträckning för att hjälpa eleverna i deras kommunikation. Genom att varken lärarna eller skolans organisation visade att de såg elevernas kommunikation som viktig gav de ett tyst godkännande av att några elever stod utanför den gemenskap andra elever var inneslutna i. Skolan strävade alltså i liten utsträckning efter att vara en levande social gemenskap.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)