Återkallande av examinationsärende : Får man ångra sig?

Sammanfattning: Under det tidiga 1990-talet infördes en s.k. högskolereform som ämnade ge landets högskolor och universitet en betydande autonomi att utforma sin verksamhet efter egna behov. Genom denna frihet syftades det även till att åstadkomma konkurrens mellan lärosätena om att erbjuda studenter utbildning av högsta möjliga kvalité. Övergripande nationell reglering rörande lärosätenas verksamhet skulle hållas till ett minimum för att möjliggöra lärosätenas självbestämmanderätt. Denna brist på generellt tillämpliga verksamhetsspecifika författningar har dock visat sig problematisk eftersom flera centrala frågor beträffande utbildningsförvaltning-en och studenters rättigheter lämnats oreglerade. Det regelverk som istället tillämpas av lärosätena idag är det allmänna förvaltningsrättsliga regelverket tillsammans med de allmänna förvaltningsrättsliga principer som anses tillämpliga för den i fallet aktuella frågan. Ett tydligt exempel på den problematik kan uppstå i lärosätenas verksamhet är då en fråga inte behandlats i det existerande författningsunderlaget samtidigt som de allmänna förvaltningsrättsliga principerna inte anses vara tillämpliga. Denna problematik åskådliggjordes i JO:s granskningsärende DNR: 977-2010. I ärendet uppmärksammades JO av Juridiska föreningen vid Örebro universitet att landets högskolor och universitet förhållit sig på ett olikartat sätt till frågan om studenters rättighet att återkalla examinationsuppgifter efter att dessa blivit inlämnade till lärosätet. Rättigheten att återkalla en ansökan om att erhålla en förmån hos en förvaltningsmyndighet tillhör en förvaltningsrättslig grundprincip. Principen bygger på uppfattningen att det efter en ansökande återkallar sitt ärende saknas det ett intresse för förvaltningsmyndigheten att fortsätta handläggningen och fatta ett materiellt beslut. Åsikterna i vilken mån de allmänna förvaltningsrättsliga principerna är tillämpliga för utbildningsförvaltningen går i tu. Klart är däremot att studenter riskerar hamna i flera problemsituationer än den fråga som aktualiserades i JO:s granskningsärende där regelverkets rättssäkerhet allvarligt kan ifrågasättas. Det är därför av värde att redogöra för och analysera den argumentation som förts av både JO och dennes remissinstanser för att slutligen ta ställning till frågan i granskningsärendet. Den argumentation som majoriteten av lärosätena fört i JO:s granskningsärende mot en tillåtande praxis baserades bl.a. på de allmänna råd som utfärdats av Högskoleverket och kring de konsekvenser som återkallande av examinationsärenden innebär för både lärosätena och studenterna. Den argumentation som förts mot dessa lärosätens ståndpunkt har bl.a. fokuserats kring de inlämnade handlingarnas karaktär och den karaktär som examinationsärendet har. JO:s konstaterande i sitt beslut att diskrepans mellan landets lärosäten i centrala frågor som exempelvis examinationsärenden inte är acceptabel. Angående den fråga som JO:s granskningsärende avsåg kunde JO dock inte ge något klargörande svar, annat än att underkänna båda sidornas argumentation. JO anförde att frågan om återkallande av examinationsärenden saknade rättslig reglering i gällande författningsunderlag, men att den särskilda karaktären av utbildningsförvaltningen kunde utgöra tillräckligt skäl för undantag från den allmänna förvaltningsrättsliga principen om återkallelse av förmånsärenden.