Grammatikundervisning i den nya gymnasieskolan. Ett helhetsperspektiv med utgångspunkt i Gy2011.

Detta är en Master-uppsats från Lunds universitet/Masterprogram: Språk och språkvetenskap; Lunds universitet/Avdelningen för svenskämnen, danska och isländska

Sammanfattning: I uppsatsen analyseras och jämförs föreställningar om grammatik och grammatikundervisning i gymnasieskolans språkämnen, mot bakgrund av de nyligen introducerade ämnesplanerna i Gy2011. Syftet är att undersöka och diskutera grammatikundervisningen i stort, samt att jämföra hur de olika språkämnena och skolans olika aktörer förhåller sig till varandra i synen på grammatik. Det analyserade materialet utgörs dels av ämnesplanerna för svenska, engelska och moderna språk, dels av intervjuer med två gymnasielärare från varje språkämne, av gymnasieelever, samt av lärböcker från de olika språkämnena. Analyserna visar att förställningarna om grammatik skiljer sig såväl mellan ämnena, som mellan aktörerna inom ämnena. I ämnesplanerna för grammatiken en undanskymd tillvaro när kommunikativa färdigheter skrivs fram, och den explicita grammatikundervisning som förekommer har istället förlagts till svenska 2, som inte är obligatorisk på samtliga gymnasieprogram. Flera av lärarna betonar vikten av grammatik i språkundervisningen, främst med motiveringen att det underlättar för de främmande språken, men den personliga inställningen till grammatik verkar ha stor betydelse för vilken roll och vilket utrymme den får i undervisningen. Eleverna å sin sida upplever grammatikundervisningen som viktig när de lär sig främmande språk, men överflödig när den ges inom ramen för svenskämnet. De menar att grammatiken i det ena språkämnet inte hjälper dem när de lär sig grammatik i ett annat språkämne. I läroböckerna för svenska och moderna språk framstår grammatiksynen som en oproblematiserad begreppskunskap, medan grammatiken i engelskämnets lärobok är funktionell och normativ. Uppsatsens slutsatser är att det på gymnasiet saknas ett gemensamt, ämnesövergripande förhållningssätt till språkens grammatiska innehåll, och att grammatikundervisningen framstår om isolerade verksamheter såväl inom de olika språkämnena, som mellan desamma. Det härleds dels till en avsaknad av explicit grammatikdiskussion i ämnesplanerna, dels till att en normativ grammatiksyn framstår som central i undervisningen av svenska och engelska. Det verkar vidare finnas en förväntan att elever kan förvärva metaspråklig förståelse implicit genom kommunikativ träning, och genom att själva se sambanden mellan de olika språken.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)