Det är fult att gnälla! - En kvalitativ studie om genusskapande i rehabiliteringsprocesser

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Sammanfattning: Studiens syfte har varit att undersöka sjukskrivna individers upplevelser av arbetslivsinriktad rehabilitering, med fokus på vilken betydelse könstillhörighet tillskrivs i detta sammanhang. Undersökningen har avgränsats till att omfatta ett antal individer inom en offentlig förvaltning i Göteborgs Stad. Vid analys och tolkning av vårt empiriska material har vi framförallt utgått från Hirdmans (2001) och Bourdieus (1998) teorier om genusskapande samt Risbergs (2005) resonemang om genusbias i vårdsammanhang. Även Wahl et al:s diskussion om könsordning i organisationer har använts som teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi jämfört våra resultat med Ahlgren och Hammarströms (2000) studie som syftar till att belysa just skillnader mellan män och kvinnor i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering. Ytterligare forskning som varit relevant för vår förståelse och möjlighet att göra tolkningar, är Stenbergs (2012) jämförelse av män respektive kvinnor med rygg-/nackbesvär samt Lundbergs (2010) studie om risken för stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Vi har vid genomförandet av denna undersökning använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer. Detta eftersom vi velat få tillgång till de sjukskrivna individernas egna berättelser samt upplevelser i samband med rehabiliteringsprocessen. Totalt sju personer har intervjuats, samtliga är anställda inom ovan nämnda förvaltning, men arbetar i olika verksamheter. Vad som framkommit allra tydligast bland våra respondenter är skillnader avseende hur männen respektive kvinnorna ser på sin egen roll i samband med rehabiliteringen. Flertalet kvinnor lägger skulden för insjuknandet på sig själva, medan männen i större utsträckning betonar att förhållandena på arbetsplatsen varit den utlösande faktorn. Studien fann även att upplevelserna till viss del går isär vid jämförelse av de respondenter som lidit av psykisk ohälsa och de vars sjukdom/skada varit renodlat fysisk. Dessa skillnader görs gällande oavsett könstillhörighet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)