Ökad djurvälfärd i Europa, ett konkurrenshot mot svensk grisproduktion?

Sammanfattning: Sedan vi började studera på SLU har vi fått upp ögonen för den internationella konkurrensen för svensk grisproduktion. Syftet med denna studie är att kartlägga om det finns koncept på den europeiska marknaden som kan konkurrera med svenska produkter. Svensk grisproduktion har under de senare åren visat på god lönsamhet till följd av marknadsföring och lyckade strategier mellan grisföretagarna och handeln. Priset har hållit sig stabilt även när den europeiska marknaden har sjunkit och anledningen anses vara att kunden eftersträvar hög djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning. (Berg, 2016) I arbetet har olika koncept och märkningar från länder som kan anses kan komma att konkurrera om import till Sverige undersökts. Genom att läsa många internationella tidskrifter både på internet och via papperstidningar har olika koncept kunnat lokaliserats och vidare intervjuer och studiebesök har lett till kunskap om de befintliga koncepten. Det som framkommer under arbetet är att det pågår många forskningsprojekt i syfte att öka djurvälfärden. Det har framkommit information om märkningssystem för handeln i Danmark, Nederländerna och Tyskland som är upprättat efter efterfrågan av kunder som söker högre djurvälfärd. Dessa uppgifterna berättar att Europa så smått vill höja djurvälfärden i sin produktion. I undersökningen framkommer många koncept som satsar på att erbjuda en produktion där inga svanskuperingar får förekomma (något som egentligen redan är förbjudet enligt EU-direktivet). MRSA debatten i grisproduktionen är också något som konsumenterna reagerat på och efterfrågar därför lägre användning av antibiotika i djuruppfödningen vilket leder till koncept där användningen regleras i stallarna. De märkningar som undersökts i studien syftar till att konsumenten lättare ska kunna välja vilken nivå på djurvälfärd hen är beredd att betala för. Systemet är byggt på symboler och ju högre djurvälfärd desto fler symboler ska finnas med på förpackningen. Den frågeställning som ställdes i studien besvaras och slutsatsen dras att övriga Europa ännu inte är ett hot mot svensk grisproduktion på den svenska marknaden. Märkningarna Beter Leven, Bedre Dyrevelfærd och Fur mehr tierschutz syftar till att öka djurvälfärden inom sitt respektive lands gränser och riktar sig inte mot export. Däremot kan poängteras att Bedre Dyrevelfærd i Danmark är upplagt så att svenskt konventionellt kött har en möjlighet att säljas under den djurvälfärdsmärkningen. De ställs inga krav på att djuret måste komma från Danmark utan det ska bara uppfylla de krav som sätts upp för respektive välfärdsnivå. Norvida (Nederländerna) och Wiking Meat (Danmark) är koncept baserade i traditionella stallar där inga ombyggnationer har krävts för den enskilde grisproducenten att gå med i konceptet. Däremot har förbud mot svanskupering medfört att producenten inte i praktiken kan belägga stallarna så som tidigare och därutöver har krav på att tillföra strömedel till djuren införts. OUA köttet produceras i konventionella stallar utan krav på knorr eller strömedel. Detta koncept marknadsförs endast genom att djuren aldrig blivit behandlade med antibiotika. Koncepten som innefattas i denna studie ställer generellt inte högre krav på djurvälfärd än den vi redan lagstadgat i Sverige. Det kan ändå finnas anledning att fortsätta ha överblick över Europas produktion och utveckling inom djurvälfärd då en omställning, trots att det i nuläget verkar vara långt fram i tiden, inte alls är att underskatta eftersom länderna idag har betydande storlek på sin grisproduktion och därför kan ställa om en mycket liten del och ändå täcka efterfrågan på välfärdskött.