"DET ÄR VÄLDIGT TRÅKIGT NÄR EKONOMI AVGÖR FRÅGAN OM BARNETS BÄSTA" : Hur utredande socialsekreterare förstår och förhåller sig till principen om barnets bästa utifrån deras faktiska och upplevda handlingsutrymme

Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka utredande socialsekreterares förståelse av och förhållningssätt till principen om barnets bästa. Tidigare forskning visar på att barnets bästa som begrepp är svårdefinierat, att hög arbetsbelastning och tidsbrist kan påverka bedömningar om barnets bästa och att tillit samt en förtroendefull relation mellan socialsekreteraren och barnet kan främja delaktigheten. Resultatet analyserades utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och handlingsutrymme som teoretiskt begrepp. Studien har använt sig av en kvalitativ metod bestående av sex semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys för att finna teman. Socialsekreterarna upplever sig ha ett stort handlingsutrymme för att göra egna bedömningar om barnet bästa. Trots att resultatet visade att begreppet var svårt att definiera var socialsekreterarna relativt eniga om hur de förstår barnets bästa och vad de väger in i bedömningen. Resultatet visade även att socialsekreterarna för det mesta hinner träffa barnen vid endast ett tillfälle under utredningsprocessen på grund av hög arbetsbelastning och brist på tid. Verksamhetens ekonomiska förutsättningar visade sig även ha en inverkan på socialsekreterarnas handlingsutrymme när det gäller att bedöma barnets bästa.