Dagens sjöfart.
Sammanfattning: Denna rapport är resultatet av kandidatexamenskursen inom marina system på KTH i Stockholm. Kursen såväl som rapporten är indelad i tre delar. Del ett går ut på att skaffa sig en inblick i hur dagens handelsflotta ser ut, med allt som hör därtill. Till exempel olika fartygstyper, olika drivmedel, internationella miljökrav och varvsverksamheter med mera. Detta redovisas med hjälp av en essä om den internationella sjöfarten. Del två går ut på att projektera ett eller flera fartyg utifrån ett givet transportscenario. I detta fall handlar det om att transportera etthundra trailers mellan Gdansk i polen och Nynäshamn på ostkusten en gång per dygn ifrån respektive hamn. I denna del behandlas alltifrån skeppsstabilitet och lastutrymmen till lagkrav för internationell sjöfart och propellerarrangemang. Resultatet av denna del är tre identiska rorofartyg med en längd på 175 meter, en bredd på 21 meter och ett djupgående på 5,63 meter. Del tre och sista delen är resultatet av kursens fördjupningsdel, som även är det sista momentet i kursen. Denna fördjupning behandlar vad en interceptor har för inverkar på det totala motståndet för ett planande skrov. Motståndsberäkningar har gjorts då interceptorn använts för att trimma ett prismatiskt skrov till ett mer gynnsamt gångläge. Denna del behandla Savitskys metod kombinerad med empiriskt framtagna uttryck (Steen, 2007). Resultaten för denna fördjupning visar att det med denna metod inte går att använda en interceptor för att minska motståndet genom att trimma om båten och att den motståndsminskning det nya trimmet ger upphov till är mindre till beloppet än den motståndsökning som interceptorn ger upphov till.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)