Den sociala vintergågatan : en studie om den temporära arkitekturens betydelse för social interaktion på gågator på vintern.

Sammanfattning: En gågata är en bilfri och ofta central plats i staden och är således sannolikt en bra arena för folkliv och social interaktion. Det finns forskning kring social interaktion och temporär arkitektur, men det saknas relevant forskning kring temporär arkitektur på gågator vintertid. Arbetets syfte är att ge en introduktion till och utforska vilken betydelse temporär arkitektur skulle kunna ha för att främja social interaktion på en gågata på vintern. Uppsatsen är baserad på en tvådelad litteraturstudie som redogör för social interaktion i gågatumiljö samt hur social interaktion påverkas av vintern. Exempel på temporär arkitektur redovisas sedan och diskuteras utifrån kriterier framtagna från litteraturstudien. Social interaktion är ett brett fenomen som kan innebära allt från en känsla av samvaro med andra till möten främlingar emellan. Eftersom människor dras till redan befolkade platser, och social interaktion främjas av social aktivitet, påverkas social interaktion positivt av att människor stannar upp och dröjer sig kvar vid en plats. Obekvämt vinterväder och mörker hindrar de aktiviteter som till stor del ligger till grund för social interaktion. Detta ställer högre krav på en intresseväckande miljö i vintertid. Vintern ställer även krav på skydd mot vädret, en bättre kontakt med husen och dess verksamheter, bekväma sitt- och ståplatser samt belysning. Studien visar att temporär arkitektur kan ha en betydelse i främjandet av variation, intresseväckande miljöer, lekfullhet, multifunktionalitet och flexibilitet på en gågata på vintern. Temporär arkitektur kan sannolikt bidra till att främja social interaktion på en gågata på vintern. Däremot behövs fler undersökningar göras på ämnet, med fler aspekter inkluderade, för att kunna dra generella slutsatser.