Digitala lås i hemtjänst : En förstudie till digitala lås i hemtjänsten

Sammanfattning: En undersökning av det upplevda behovet att införa digitala lås på en enhet i Södertälje kommun, ett kvalitetshus används för att välja ett system utav tre. Därefter kalkyleras vad en investering skulle kosta och slutligen levereras en kalkyl som visar vad ett införande skulle kunna generera i monetära termer. Att investera i en pilotanläggning med 77 brukare skulle kosta cirka 50 000 kronor, detta är en sanning med modifikation – alla kostnader är inte medräknade, utan bara licens för mjukvara och hårdvaran. Kalkylen visar en potentiell besparing på: 200 000 kronor om man räknar på 20-minuter, 100 000 kronor om man räknar på 10-minuter och 120 000 kronor om man räknar på 12-minuter. Idag använder kommunen traditionella (fysiska) nycklar och förvarar brukarnas nycklar i både större och mindre skåp hos enheterna. Enligt rutinen ska nycklarna tillbaka till nyckelskåpet vid ett eventuellt byte, detta medför att det blir väldigt mycket spring med nycklarna. Om ett trygghetslarm utlöses så har utföraren 30-minuter att inställa sig hos brukaren. Problem kan uppstå om nycklarna inte finns registrerade i systemet på rätt sätt, samt att personalen under dagen har överlämnat nycklarna till någon annan i personalen och inte lämnat tillbaka nycklarna till nyckelskåpet mellan överlämningarna. Det kan också vara så att nycklar försvinner, som sedan måste ersättas av kommunen. De största tidstjuvarna finns: vid larm, morgonrutinen och byten på dagen. Det händer mycket under en arbetsdag, vilket gör att personalen behöver byta nycklar med varandra och personalen löser detta på det bästa sättet för tillfället och inte alltid enligt rutinen. I rapporten undersöks vilka system som utförarna använder och slutsatsen är att det är lämpligt att försöka använda ett system som passar in smidigt i befintliga system, så att det inte blir ytterligare system. Det är även viktigt vid ett eventuellt införande fundera på hur kommunen tänker organisera sig vid: installation, underhåll och förvaltning – vill kommunen disponera antingen en central enhet, decentraliserad ute hos enheterna eller använda externa entreprenörer, exempelvis en låssmed. Utförarna är positiva och upplever att behovet finns att införa digitala lås, medan fastighetsägarna inte ser en direkt nytta med lösningen. Mycket beror på hur kommunen för dialogen och bjuder in till samtal vid ett tidigt stadium och förklarar vad man har tänkt sig för lösning.