Kapitalbudgeteringsprocessen i praktiken En fallstudie om hur ett företag arbetar med kvantitativa metoder och kvalitativa aspekter

Sammanfattning: Bakgrund och problemdiskussion : Kapitalbudgeteringsprocessen är oerhört viktig för företag. Varje år spenderar företag betydande summor på investeringar. För att fatta beslut gällande dessa har alla företag en kapitalbudgeteringsprocess där det ingår kvantitativa metoder och kvalitativa aspekter. På grund av de kvantitativa metodernas komplexitet finns det inte någon etablerad praxis över vilka metoder som bör användas. Utöver kvantitativa aspekter, finns det kvalitativa aspekter som påverkar beslutsprocessen. Dessa är svåra att beräkna, samtidigt som de flesta studierna fokuserar på kvantitativa metoder. Förståelsen för de kvalitativa aspekterna är därför begränsad. Syfte : Att undersöka ett svenskt företags kapitalbudgeteringsprocess och hur de arbetar med kvantitativa metoder och kvalitativa aspekter. Metod : Studien är utförd som en fallstudie med en deduktiv forskningsansats, vilket innebär att ett teoretiskt ramverk skapats utifrån de forskningsfrågor uppsatsen ämnar besvara. Studiens datainsamling bestod av primärdata, som samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och sekundärdata, i form av finansiella teorier, tidigare forskning och litteratur. Den data som samlats in har sedan varit grunden för studiens resultat och analys Teori : Den teoretiska referensram som används i uppsatsen är uppdelad i kvantitativa metoder och kvalitativa aspekter. De kvantitativa metoderna består av finansiella teorier och tidigare forskning för att förklara hur företaget kalkylerar sina investeringar och ge en förståelse till varför de använder dessa metoder. I delen som behandlar kvalitativa aspekter förklaras dess påverkan på kapitalbudgeteringsprocessen, där dessa aspekter bland annat har stor inverkan på företags innovationskraft och investeringseffektivitet. Resultat & analys : Studiens resultat visar att företaget använder normativa kvantitativa metoder, med undantag till det avkastningskrav företaget använder som diskonteringsränta och därmed hur företaget beräknar risk i investeringarna. Vissa av de kvalitativa aspekterna av kapitalbudgeterinsprocessen verkar dels tyda på att den kännetecknas av decentralisering, samtidigt som andra tyder på att man aktivt försöker fokusera och integrera företaget för att motverka denna decentralisering. Diskussion & slutsats : Företaget som studien undersökt arbetar med många av de mer sofistikerade kvantitativa metoderna för att kalkylera sina investeringar. Företagets riskhantering inkluderas i kalkylerna, då de inte själva kan arbeta med sin diskonteringsränta. Detta gör att företagets riskhantering behöver inkluderas i kalkylerna, vilket kan riskera att investeringar betraktas som olönsamma. Trots att företaget kännetecknas av en decentraliserad struktur kännetecknas kapitalbudgeteringsprocessen av egenskaper som är fokuserande och integrerande. När dessa två tillvägagångssätt kombineras riskerar företaget att försämra den interna kommunikationskvaliten, men detta vägs upp med att organisationen strömlinjeformas och en tydligare relation mellan kapitalinvesteringar och marknadsmöjligheter skapas.