Multimodala strategier i teknikundervisning för nyanlända elever

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur lärare anpassar och planerar sin undervisning för att kunna kommunicera ämnesinnehåll i teknik med nyanlända elever. Studien genomfördes på en skola i utkanten av en svensk stad. På skolan går det bara flerspråkiga elever och de nyanlända eleverna direktinkluderas i klasserna. Under veckan har de nyanlända eleverna studiestöd på svenska i mindre grupp och det är ett sådant lektionspass i teknik i åk 6 som är studerat.Läraren intervjuades både före och efter det filmade lektionspasset. Läraren är utbildad grundskollärare MaNO 1-7 och behörig att undervisa i teknik sedan 1995. Gruppen bestod vid det aktuella tillfället av tre elever som varit i Sverige mindre än ett år och de hade inget gemensamt verbalspråk förutom den svenska de hunnit lära sig på sin tid på skolan. Empirin utgjordes av en lärares skriftliga planering, digitalt bildspel som användes under lektionen, ett filmat lektionspass och två intervjuer.Vid analysen av materialet användes två teoretiska ramverk. Socialsemiotik för att titta på multimodal kommunikation och designteori för att fånga upp hur läraren designat sin undervisning för att möjliggöra multimodal kommunikation.Resultatet visar att de två närvarande diskurserna, teknikundervisning och undervisning-av-nyanlända, smälter samman och en ny hybriddiskurs som benämns undervisa-nyanlända-i –teknik. Det påverkar lärarens design och möjligheter att kommunicera ämnesinnehållet utan tal och skrift planeras in redan från början. Planerade uttryckssätt är bilder och Widgitsymboler. Lärarens design möjliggör även oplanerade uttryckssätt, exempelvis användandet av föremål och digitala bilder. Ytterligare två uttryckssätt används i stor utsträckning vilket är något som bara sker enligt läraren. Gester och aktiviteter med sin egen och elevernas kroppar används genom hela lektionspasset vilket läraren inte riktigt har funderat över förrän hen fick se delar av det filmade materialet under efterintervjun. Utöver tal och skrift går det alltså att identifiera sex uttryckssätt som läraren använder sig av. Uttryckssätten kombineras i ensembler och endast tal och skrift används i stort sett aldrig. Ämnesinnehållet i teknik blir på så sätt synligt och begripligt för eleverna och de kan erbjudas en anpassad ämnesundervisning utan att den kognitiva nivån sänks.Nyckelord: teknikundervisning – nyanlända – multimodalitet – design - diskurs