SAMMA FENOMEN – SAMMA BEGREPP? En Path Dependency-analys av Säkerhetspolisens syn på begreppet våldsbejakande extremism

Sammanfattning: I Sverige bedrivs ett aktivt arbete för att förebygga våldsbejakande extremism. I spetsen för arbetet finns Säkerhetspolisen. Arbetet kräver en begreppsapparat vars definition har praktiskt användbarhet, utan att inskränka på grundlagsfästa yttrande- och åsiktsfriheter. Det existerar dock begreppsrelaterade problem i arbetet mot våldsbejakande extremism, i form av vaga definitioner och en oklarhet i vad som inkluderas i begreppet våldsbejakande extremism. Problemen manifesterar sig i svårigheter med praktisk tillämpning då det finns frågor kring vaghet och godtycklighet. Tidigare forskning har lyft otydligheter i Säkerhetspolisens mandat, samt redogörelser från kommunala tjänstemän som beskriver en rädsla för att glida mot angiveri. Dessutom utmärker sig den svenska definitionen av våldsbejakande extremism jämfört med Danmark, Norge och Finland genom att ha ett större fokus på ideologi och åsikt. Denna studie tar avstamp i den begreppsrelaterade problematiken och försöker förstå hur den svenska definitionen av våldsbejakande extremism kommit till inom Säkerhetspolisen. Fokus ligger på Säkerhetspolisen då det är den myndighet med ytterst ansvar för arbetet mot våldsbejakande extremism. Utifrån teorin om path dependency förstås begreppet våldsbejakande extremism som en policy, vilken sedan bryts ned till tre delar och analyseras genom kvalitativ textanalys och informantintervjuer för att förstå hur begreppets definition utvecklats sedan år 2000. Resultaten utesluter inte andra förklaringsfaktorer men ligger i linje med path dependency då begreppet våldsbejakande extremism och dess definition förblivit likadant sedan år 2000, trots kritik och utökad kunskap om fenomenet våldsbejakande extremism.