Den nya dagligvaruhandeln : En kvalitativ intervjustudie om informationsutbytet mellan handlare och konsument

Sammanfattning: Den tekniska utvecklingen har skapat en unik möjlighet för den traditionella handelns verksamheter att övergå till en digital plattform eller e-handel. E-handeln har sett en stor ökning de senaste åren och anses vara ett seriöst alternativ till den traditionella handel då det ger konsumenter en möjlighet att anpassa tjänsten efter sina egna krav och behov.    Syftet med studien är att undersöka informationsutbyte mellan aktörer inom e-handelns dagligvaruhandel. Digitaliseringen innebär att konsument och leverantör av tjänsten inte möts som de tidigare gjort. Detta innebär att kommunikationen måste bli tydligare för att hjälpa konsumenten. Informationsutbytet mellan konsument och handlare måste ersättas med tillräcklig produktinformation för att underlätta kundens inhandling. E-handel och fysiska butiker skiljer sig på många sätt och hanteringen av färskvaror är en viktig aspekt.  Service-dominant logic (SDL) används som studiens primära ramverk för att analysera empirin och förstå vad som drar konsumenter till dagligvaruhandelns e-handel. SDL är en logik som till skillnad från sin föregångare ställer aktörer i centrum, inom dagligvaruhandeln inkluderar det primärt kunden och handlaren. Aktörerna skapar gemensamt ett value co-creation vilket kan ses som ett samskapat värde där båda parter måste finnas för att skapa ett värdeerbjudande.      Studien valde att utforma en kvalitativ undersökning utifrån tre centrala punkter: konsumentperspektivet, tekniska perspektivet och tjänsteperspektivet. Utifrån det gjordes intervjuer som sedan transkriberades och analyserades för att besvara studiens frågeställningar.    Analysen av resultatet gjordes genom studiens ramverk (SDL) samt den omskrivna litteraturen för att komma fram till ett resultat. Resultatet av analysen visar att studiens informanter upplever informationsutbytet som otillräckligt samt att det inte uppfyller deras krav kring tjänsten. Bristen av information påverkar därför även hanteringen av färskvaror, det framgår inte tydligt hur konsumenten ska gå till väga för att lösa situationen.