Lutens kretslopp på Södra Cell Värö

Detta är en M1-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi; Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi

Sammanfattning: Rapporten handlar om lutens kretslopp på Södra Cell Värö, dess betydelse för pappersmassaproduktionen samt riskerna som finns vid användning av lut. Lut används när pappersmassa framställs på Södra Cell Värö (sulfatprocess). Kokeriet kokar träflis, tunnlut (svartlut) och vitlut. Luten tillsätts för att lösa upp ligninet i träfibrerna. Lignin är som ett lim som håller ihop träfibrerna. Lutvätskan som lämnar kokeriet kallas för tunnlut och indunstningen torkar tunnluten i flera steg. När luten har torkats kallas den för brännlut (tjocklut) och förbränns i sodapannan. Smältan från sodapannan blandas med svaglut och bildar grönlut. I grönluten tillsätts bränd kalk och bildar kalkmjölk. Ur kalkmjölken separeras vitlut och mesa. Vitluten återinförs till kokeriet och kretsloppet fortsätter. Luten har stor betydelse för produktionen av pappersmassa på Södra Cell Värö. Om någon del i lutkretsloppet inte fungerar tvingas hela fabriken att stanna. Användning av lut är inte riskfritt. Lut är ett frätande ämne och det räcker med små kvantiteter för att orsaka stor skada. Därför är det viktigt att rätt skyddsutrustning används och respekt visas. Om Södra Cell Värö inte skulle använda lut skulle tillverkningsprocessen se annorlunda ut. Mekanisk process eller sulfitprocess skulle användas istället. Fördelarna med att använda lut är att kvalitén på pappersmassan blir bättre. Därför får pappersmassan ett större användningsområde. Nackdelarna med att använda lut är dels risken för olyckor, dels att vedutbytet endast är 50 %. Syftet med rapporten är att ge läsaren lärdom om hur lutens kretslopp fungerar och lutens betydelse på ett massabruk som Södra Cell Värö samt informera om vilka risker det finns vid arbete med lut.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)