Elevers upplevelser av studie- och yrkesvägledning inom grundskolan

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Lärande och samhälle

Sammanfattning: Många studie- och yrkesvägledare på skolor idag har ofta en låg tjänstgöringsgrad och hög arbetsbörda, vilket kan inverka på studie- och yrkesvägledningens tillgänglighet för eleverna. Utifrån det här dilemmat undersöker studien hur elever upplever deras studie- och yrkesvägledning inom skolor där studie- och yrkesvägledarna har olika tjänstgöringsgrader. Vad har eleverna haft för förväntningar på studie- och yrkesvägledningen inför gymnasievalet? Vad har eleverna haft för upplevelser av den studie- och yrkesvägledning de har haft tillgång till inför gymnasievalet? Upplever eleverna att studie- och yrkesvägledningen på skolan fått dem att tänka annorlunda och/ eller se fler möjligheter inför gymnasievalet? I den här studien har vi använt oss av en kvalitativ intervjumetod med sex elever på två olika skolor i Skåne. Studien tar sin utgångspunkt i Cognitive Information Process (CIP) av Sampson m.fl., begreppet handlingshorisont som beskrivs i teorin Careership av Hodkinson och Sparkes samt den tidigare forskningen vi funnit inom området. Resultatet visar att det både finns likheter och skillnader mellan skolan där studie- och yrkesvägledaren har 20 procent tjänstgöringsgrad och skolan där studie- och yrkesvägledaren har 80 procent. Informanterna på båda skolorna hade liknande förväntningar men deras upplevelser uppvisade större skillnad. En skillnad var att informanterna på skolan där studie- och yrkesvägledaren har 80 procent har haft mer tillgång till studie- och yrkesvägledning. Den största skillnaden var att studie- och yrkesvägledningen, på skolan där studie- och yrkesvägledaren har 80 procent tjänstgöringsgrad, har fått informanterna att tänka annorlunda kring sina val och fått dem att se fler valmöjligheter än den andra skolan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)