Should I stay or should I go? - Om arbetstillfredsställelsens samband med intentioner att lämna sitt arbete samt relationen till generation Y - en studie inom kommunal socialtjänst

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Sammanfattning: Syfte: I fokus för denna studie är personalomsättning, ett fenomen som får avgörande konsekvenser i det vardagliga arbetet för såväl arbetsgivare som arbetstagare. För att förstå vad som föregår personalomsättning vill vi undersöka sambandet mellan arbetstillfredsställelse och medarbetares intentioner att lämna sitt arbete. Att hantera en hög personalomsättning kräver en stor medvetenhet hos arbetsgivaren kring vad som är viktigt för dennes medarbetare. Till följd av de ökade pensionsavgångarna i Sverige växer också behovet av att attrahera och behålla den yngre generationen. Därför vill denna studie också bidra till debatten om generation Y och dess preferenser rörande arbetstillfredsställelse. Teori: Studien har sin utgångspunkt i hur personalomsättning kan förklaras och kontrolleras för att minska dess negativa konsekvenser. Begreppet arbetstillfredsställelse (job satisfaction) innefattar medarbetarnas attityder kring olika aspekter av arbetet. Mätningar av just detta har visat sig kunna ge bra förklaringar till medarbetarnas intentioner att lämna sitt arbete (turnover intentions), något som i sin tur ofta föregår att någon faktiskt lämnar organisationen. Vidare har teorin om generation Y kommit att påverka debatten kring vilka aspekter av arbetstillfredsställelse som upplevs viktiga. Teorins förespråkare menar att 80- och 90-talister ställer nya och högre krav på arbetsgivare som rekommenderas att anpassa sina verksamheter därefter. Inom forskningsvärlden råder det dock en viss oenighet kring huruvida generationsspecifika skillnader faktiskt existerar. Många vetenskapliga studier visar att eventuella skillnader mer troligt beror på vilken livssituation medarbetarna befinner sig i, snarare än på vilken generation de tillhör. Metod: Dataunderlaget har samlats in med hjälp av webbenkäter med en svarsfrekvens på 71,4 procent (n=80). Enkäten består delvis av instrumentet MJS (Measure of job satisfaction) som mäter sju olika faktorer inom arbetstillfredsställelse och dels av ett instrument som mäter intentioner att lämna arbetet. Respondenterna arbetar inom en kommunal socialtjänst som socialsekreterare, biståndshandläggare och socialpsykiatrihandläggare. Efter datainsamlingen genomfördes två hypotesprövningar. I hypotes 1 undersöktes sambandet mellan arbetstillfredsställelse och intentioner att lämna arbetet. I hypotes 2 undersöktes om ålder kan förklara eventuella skillnader i upplevd arbetstillfredsställelse. Resultat: Resultatet visar att medarbetare som upplever en hög arbetstillfredsställelse har lägre intentioner att lämna sitt arbete. Därmed bekräftar denna studie tidigare forskning och styrker att så även är fallet inom kommunal socialtjänst. Vidare belyser resultatet att faktorerna Personlig Tillfredsställelse, Professionellt Stöd och Arbetsbörda spelar en särskild roll för att minska medarbetarnas intentioner att lämna sitt arbete. Den enda faktorn inom arbetstillfredsställelse som varken medför lägre eller högre intentioner att lämna sitt arbete är Ersättning och Lön. Slutligen visar undersökningen att ålder inte har något signifikant samband med någon av de sju faktorer som mättes med instrumentet MJS. På så vis har ålder heller inte någon effekt på arbetstillfredsställelse vilket medför att denna studie inte funnit belägg för teorin kring generation Y. Resultatet visar dock att äldre medarbetare har en lägre tendens till att vilja lämna sitt arbete.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)