Mänskliga rättigheter i Ryssland genom historien

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att översiktligt undersöka hur de mänskliga rättigheterna har existerat i Ryssland genom historien. Detta görs genom att undersöka hur situationen har sett ut under livegenskapens tid, demokratins genombrott på 1900-talet, kommunismens tid och Sovjetunionens framväxt, Gorbatjovs tid vid makten och tiden efter Sovjetunionens fall. Vidare undersöks människorättsrörelsen på 1900-talet. På de mänskliga rättigheternas område i Ryssland har bristerna historiskt sett varit betydligt fler än ljuspunkterna. Livegenskapen lagstadgades 1649 och varade i nästan 200 år. De livegna bands vid sina gårdar och berövades såväl rätten till frihet som rörelsefrihet, rätten till egendom och rätten till en rättvis prövning. Adeln däremot garanterades flertalet av de fri- och rättigheter som vi tar för givet idag. Ojämlikheten var ett faktum. 1900-talets Ryssland startade med en demokratisk ljuspunkt i form av demokratins första seger i landet och de mänskliga rättigheterna hann blomstra under en kort period. Så kom Lenin och tystade demokratin fram till Gorbatjovs dagar. Ett hårt, kallt och omänskligt Sovjetunionen växte fram. De mänskliga rättigheterna ströps och människoliv riskerades och offrades tillsynes helt utan ånger. Stalin fortsatte på samma spår och en hänsynslös kommunistisk regim växte fram. Oliktänkande skickades till arbetsläger och varken tryck- eller yttrandefrihet existerade. Inte heller rättssäkerhet existerade och en så fundamental rättighet som rätten till liv garanterades långt ifrån alla. 1985 kom Gorbatjov till makten och den ljusaste perioden på de mänskliga rättigheternas område tog sin början. Gorbatjov öppnade upp landet och lät såväl yttrandefrihet som tryckfrihet blomstra. Tidigare politiska fångar släpptes fria och tilläts kritisera regimen fritt, vilket var något helt nytt. Demokratiska val genomfördes och folkstyre garanterades för första gången sedan valet 1917. När sedan Sovjetunionen upplöstes 1991 och Jeltsin kom till makten i Ryssland fortsatte han till stor del på samma spår med demokrati och yttrande- och tryckfrihet som högsta prioritet. Författningen som antogs 1993 var den första demokratiskt antagna i landets historia. Baksidan med Jeltsins privatisering av ekonomin var att oligarkerna, privatpersoner som kontrollerade en stor del av landets ekonomi, som samhällsklass växte fram och stora samhällsklyftor och ojämlikhet skapades. Putin kom till makten 2000 och landet tvingades ta flera steg tillbaka i utvecklingen. Den öppenhet som tidigare blivit ett faktum begränsades något enormt och tryck- och yttrandefriheten var inte längre någon garanti. Journalister som återgav vad som faktiskt hände i landet avrättades på löpande band och rasdiskrimineringen ökade. Under andra halvan av 1900-talet utvecklades människorättsrörelsen i Sovjetunionen. De blev hårt motarbetade och många straffades för sitt arbete, men de gav inte upp utan uppmärksammade bristerna och väckte diskussionen om de mänskliga rättigheterna. Deras hårda arbete fick sitt slutliga resultat i och med deklarationen av de mänskliga fri- och rättigheterna i Rysslands konstitution 1993.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)