Hotas den svenska modellen av tvingande minimilöner? En undersökning av innehållet och debatten kring EU-kommissionens förslag till minimilöndirektivet

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Uppsatsen syftar till att utreda hur den moderna EU-rätten utmanar den svenska arbetsrätten, närmare bestämt den svenska kollektivtalsmodellen för arbetsrättsreglering. Frågan kommer främst diskuteras utifrån införandet av Arbetsvillkorsdirektivet (2018) och det nyligen presenterade förslaget till direktiv om minimilöner (2020). Frågorna kommer besvaras genom att använda de vedertagna rättskällorna från både svensk rätt och även EU-rätten, och därav tillämpa en rättsdogmatisk metod. Begreppet “den svenska modellen” som använts i uppsatsen innefattar ett system där landets reglering av arbetsrätten sker huvudsakligen genom kollektiva förhandlingar snarare än statlig lagstiftning. Inom europeisk arbetsrätten anses reglering av frågor såsom arbetsvillkor och lönefrågan vara en nationell angelägenhet. Sedan den europeiska pelaren om de sociala rättigheterna proklamerades år 2017, har EU visat större intresse för att lagstifta på arbetsmarknadens område. Förslaget till det som senare antogs som Arbetsvillkorsdirektivet, möttes av motstånd främst från svenskt håll. Argumentaionen löd att det inte var EU:s sak att reglera kring arbetsvillkor och en oro fanns för hur bestämmelserna skulle påverka den svenska kollektivavtalsmodellen. Knappt två år senare presenterades ett förslag till ett direktiv om minimilöner. Förslaget innehåller bestämmelser bl.a. om att länder ska kunna garantera en skälig minimilön som det går att leva på. Länder med utvecklade kollektivavtalssystem såsom Sverige undantas kraven på lagstadgad minimilön. Återigen uttrycker svenska parter ett starkt motstånd som sammanfattningsvis grundar sig på argumenten att EU saknar befogenhet att reglera kring lönefrågan, samt att förslagets vaga utformning innebär en osäkerhet för att det inte ska vara ett hot mot den svenska modellen. Inom EU ställer sig många andra länder samt europeiska fackförbunden positiva till ett minimilönedirektiv. Sammantaget innehåller inte förslaget en garanti för att Sverige undantas från att införa minimilöner. Dessutom råder oklarheter kring vad Sverige kommer behöva vidta för åtgärder för att uppfylla resten av direktivet. Slutsatsen blir således att det ännu är osäkert om och på vilket sätt den svenska modellen kan förändras. Frågor som uppstår i framtiden kommer bedömas av EU-domstolen, som kommer ha något att säga till om hur svenska modellens framtid kommer att se ut.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)