SOCIAL HÅLLBARHET I FYSISK PLANERING - Att förstå och tillämpa begreppet

Sammanfattning: Social hållbarhet. Vad är det och hur kan man i fysisk planering på kommunal nivå arbeta för att uppnå större social hållbarhet? Dessa frågor kommer att undersökas i denna uppsats med hjälp av en intervju och en dokumentstudie inriktad på Borås tätort. Social hållbarhet är ett komplext begrepp som i regel hamnat i skymundan i de sammanhang där hållbar utveckling behandlas, till fördel för ekonomiska och ekologiska aspekter. En bidragande faktor till detta förhållande är att social hållbarhet som begrepp är föränderligt i sin innebörd, vilket medför att det är svårt att definiera. Frågan som fysiska planerare behöver ställa sig är hur fysisk planering kan förhålla sig till detta begrepp. Bebyggelsestrukturer är till sin natur trögrörliga; det vi bygger idag består många gånger till framtida generationer. Till följd av detta förhållande har olika metoder och synsätt utvecklats gällande den fysiska planeringens roll i att uppnå social hållbarhet. Uppsatsens syfte är att utforska och analysera vad social hållbarhet innebär, hur begreppet kan definieras och hur man med hjälp av fysisk planering i Borås tätort arbetar på olika skalnivåer för att uppnå social hållbarhet. Syftet operationaliseras genom att dels undersöka hur Borås Stad definierar social hållbarhet och om den sociala hållbarheten integreras med andra hållbarhetsaspekter eller behandlas separat, och dels hur det praktiska arbetet ser ut i Borås Stad vad gäller metoder, verktyg och återkoppling av insatser inom social hållbarhet. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara dess frågeställningar intervjuas två informanter från Borås Stad: J. Hallberg, strategisk samhällsplanerare, och B-I. Lindqvist, enhetschef på kulturkontoret. Intervjuerna trianguleras med en dokumentstudie av de tre skrifterna: Borås 2025: Vision och strategi, Stadsdelen Norrby 2011-2013: Cultural planning i Borås Stad och Uppföljning: Tillfällig mötesplats på Norrby. Dokumenten analyseras utifrån teorin, men också för att jämföra den information som framkommer i intervjun med den information som återfinns i texterna. Studien visar att Borås Stad inte använder sig av en uttalad definition av hållbar utveckling och således inte heller av social hållbarhet. Kommunen arbetar dock med värden som enligt de teorier som uppsatsen utgår ifrån är positiva för ökad social hållbarhet. Dokumentet Borås 2025: Vision och strategi och metoden cultural planning, som Borås Stad använt sig av, ger många exempel på sådana värderingar. Huruvida en fastslagen definition av social hållbarhet är att betrakta som ett steg i rätt riktning råder det delade meningar om. En definition kan dels begränsa vilka värden och faktorer som inkorporeras i arbetet med social hållbarhet, men en definition kan också medföra att de värden som tas med i definitionen ges större vikt och blir naturliga faktorer att arbeta med i den fysiska planeringen. I stadsdelen Norrby, i centrala Borås, har man i och med Projekt Norrby och Innovationsplattform Norrby aktivt tagit ställning för att arbeta med social hållbarhet.