Konfidensskattningar och informationstyp: redskap för att bedöma korrekthet i vittnesutsagor

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Institutionen för psykologi

Sammanfattning: Enligt tidigare forskning inom vittnespsykologi minns människor handlingsrelaterad respektive deskriptiv information olika. De skattar också olika grad av konfidens beroende på informationstyp. Vidare visar forskning att konfidensskattningar hos ett vittne kan vara en viktig informationskälla vid korrekthetsbedömningar av de rapporterade minnena. Studier visar även att individer skiljer sig åt gällande hur de värderar och uttrycker grad av konfidens. Denna studie avser visa att det är möjligt att använda individuella konfidensskattningar för att avgöra om den tillhandahållna informationen är korrekt eller inte. Detta kan göras genom uppdelning av varje individs information i handlingsrelaterad respektive deskriptiv information. Sedan räknas ett medelvärde ut för konfidensen gällande respektive informationstyp. Individens medelvärde för varje informationstyp kan användas som en cut off-gräns vid korrekthetsbedömningar. I föreliggande studie antas att information med konfidens skattad lika med eller högre än cut off-gränsen, sannolikt är korrekt. I studien inkluderades en kontrollgrupp (N=20) som förhördes av två polisstudenter samt en experimentgrupp (N=20) som förhördes av uppsatsförfattarna. Kontrollutredarna bedömde korrekthet på gängse sätt medan experimentutredarna tillämpade nämnda metod. Resultatet visar att experimentutredarna uppmätte signifikant fler korrekta bedömningar än kontrollutredarna. Det visade också att deltagarna mindes handlingsrelaterad information bättre än deskriptiv men att kontrollutredarna bedömde båda informationstyperna på liknande sätt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)