“Ursäkta mig, vad betyder anspråk?” En jämförande studie av gymnasieelevers förståelse av akademiska ord

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

Författare: Johanna Helje; [2017-09-04]

Nyckelord: ordförståelse; akademiska ord; skolord; modersmål; andraspråk;

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra i vilken grad gymnasieelever med olika språklig bakgrund i årskurs 1 på studieförberedande program förstår akademiska ord. De akademiska orden som testas är hämtade från gymnasieläroböcker i svenska, religion respektive samhällskunskap. Metoden som valts är en kvantitativ passiv enkät i form av ett ordförståelsetest konstruerat i Google Forms. De 23 testorden presenteras i en autentisk exempelmening från läroboken och testtagaren ska sedan välja ett av fyra alternativ som bäst beskriver vad testordet betyder. Såväl testord som distraktorer är akademiska ord som, i största möjliga mån, finns representerade i de aktuella läroböckerna. Utöver testorden finns ett antal frågor om informanten. Syftet med dessa frågor är att kunna analysera resultatet utifrån vissa faktorer. Totalt har 286 elever på olika gymnasieskolor besvarat enkäten. Bortfallet utgörs av tre enkätsvar. Informanterna delas in i tre grupper: L1, dvs. elever med svenska som modersmål (106 elever), L2, dvs. elever med ett annat/flera andra modersmål (126 elever) samt ”grupp 3” som består av elever som har BÅDE svenska OCH ett annat/andra modersmål (51 elever). Dessa tre gruppers resultat jämfördes sedan med varandra. Resultatet visar att elever med enbart svenska som modersmål förstår de akademiska orden i högre utsträckning, 67 % rätt i medeltal, än elever som har ett annat modersmål än/utöver svenskan. De två grupperna L2 och grupp 3 fick samma medeltal, 55 % rätt. De akademiska orden uppgår till ca 10 % av en skoltext. För att kunna tillgodogöra sig kunskap bör 98 % av orden i en text vara kända för läsaren. Följaktligen kan en bristande förståelse för de akademiska orden leda till en sämre kunskapsinhämtning. En huvudsaklig slutsats som kan dras av studien är att det föreligger en skillnad i förståelse av akademiska ord mellan olika elevgrupper beroende på språklig bakgrund. Detta kan i sin tur leda till en kunskapsklyfta mellan grupperna. Det är således viktigt att ämneslärare medvetet arbetar med de akademiska orden, inte bara ämnesspefika ord, för att öka alla elevers förståelse och därmed även motverka en kunskapsklyfta mellan elevgrupper.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)