Idrottsföreningar och hälsofrämjande : En kvalitativ studie om hälsofrämjande inom den svenska barn- och ungdomsidrotten

Sammanfattning: Bakgrund: Idrottsföreningar är en folkrörelse i Sverige som engagerar många. I Sverige finns både idrottspolitiska mål och ett civilsamhälle som verkar för att barn och ungdomar ska vara fysiskt aktiva inom idrott. Det finns en hög representation av olika idrottsföreningar men utbudet och tillgången varierar beroende på regionala skillnader inom landet samt idrottsföreningarnas resurser. Coronapandemin och dess restriktioner har påverkat det svenska samhället under åren 2020–2021 och tillika landets idrottsföreningar att bedriva idrottsverksamhet för barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur idrottsföreningar i Sverige arbetar med hälsofrämjande frågor i sina verksamheter för barn och unga och hur Coronapandemin har påverkat detta arbete. Metod: Studien har en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Under våren 2021 valdes sex idrottsföreningar ut genom ett strategiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades och därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av datamaterialet resulterade i följande fem kategorier: ”Förutsättningar för träning”, ”Jämställdhet”, ”Det hälsofrämjande arbetet”, ”Engagemangets betydelse” och ”Konsekvenser av Coronapandemin”. Slutsats: Studien visar att idrottsföreningar är en viktig arena för det hälsofrämjande arbetet i det svenska samhället. Resultatet belyser att olika föreningar har skilda förutsättningar att arbeta hälsofrämjande. De faktorer som framkommer som betydelsefulla är vad föreningarna har för resurser samt tillgång till ledare och frivilliga som vill engagera sig. En försvårande faktor anses vara att för få vuxna är engagerade i föreningarna. Coronapandemin har belyst att idrottsföreningarna är betydelsefulla för barn och ungdomar både när det kommer till träningen men framför allt det sociala perspektivet. De föreningar som har haft möjlighet att anpassa sin verksamhet har haft lättare att hantera pandemin till skillnad från de verksamheter som inte haft möjlighet att ställa om utifrån träningsform samt tillgång till träningsanläggningar. Utifrån pandemin uppger föreningar en stor osäkerhet gällande föreningsverksamheters framtid samt hur det kommer att påverka barn och ungdomars hälsa långsiktigt.