Att bygga det friska företaget

Sammanfattning: Det har länge funnits ett fokus på att uppnå en säker och trivsam arbetsmiljö. Den fysiska arbetsmiljön har i över 100 år haft arbetslagstiftning och tillsyn för att skydda de anställda på svenska företag. Det var först år 2001 som regeringen gjorde en sammanslagning av Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen som skapade Arbetsmiljöverket. Samma år beslutades det om en stor satsning på den psykosociala arbetsmiljön. Den psykiska ohälsan hade på senare år ökat kraftigt och Arbetsmiljöverket startade år 2001 ett treårigt projekt för att uppmärksamma och analysera de faktorer och belastningar som orsakade negativ stress inom arbetslivet. Med detta i åtanke är det inte någon överraskning att föreskrifterna och kunskapen kring den psykiska hälsan ligger flera steg bakom den fysiska arbetshälsan och att det finns ett stort utrymme för vidare forskning och förbättring inom området psykosocial arbetsmiljö. Uppsatsens syfte är att studera hur ett hälsofrämjande arbete utifrån de psykosociala friskfaktorerna kan utformas på prestationskrävande arbetsplatser. På den enskilda arbetsplatsen finns olika behov och därför behövs en handlingsplan upprättas och kompletteras med strategier för att uppnå en god psykosocial arbetsmiljö. Vi har studerat psykosociala friskfaktorer och identifierat de faktorer som är avgörande för det valda företaget i sina hälsofrämjande insatser. Studien syftar även till att identifiera likheter och skillnader i ledningens och medarbetarnas syn och uppfattning av hälsofrämjande åtgärder för att hitta en fungerande samverkan i arbetet mot en god psykosocial arbetsmiljö. Vi har genom en kombinerad metod identifierat fem friskfaktorer som företaget bör inkludera i sin hälsofrämjande process. Den främjande delen bör naturligtvis göras i en samverkan med det förebyggande och efterhjälpande arbete som redan görs för att få en helhet i hälsoarbetet. Utifrån undersökningen har en handlingsplan skapats som ska kunna hjälpa företaget att utforma sitt hälsoarbete i praktiken och på så vis kunna bidra till en förbättrad psykosocial arbetsmiljö. Vidare hoppas vi att studien ska kunna bidra till övriga organisationers hälsoarbete och underlätta dess identifiering av de friskfaktorer som är avgörande på varje enskild arbetsplats.