Brottsoffer eller gärningsman? - En studie av svensk och norsk rätt avseende rätten till preventivt nödvärn vid våld i nära relationer
Sammanfattning: Våld i nära relationer har under många år varit och är än idag ett stort samhällsproblem. Det är ett problematiskt område som troligtvis har ett stort mörkertal och därmed är svårt att upptäcka. I vissa fall kanske våld i nära relationer inte upptäcks förrän det är för sent. Vilka möjligheter har brottsoffer för våld i nära relationer att freda sig själv och sin familj? Syftet med denna uppsats är att utreda möjligheten till s.k. preventivt nödvärn vid våld i nära relationer. Begreppet preventivt nödvärn innebär att en försvarshandling företas i förebyggande syfte för att avvärja framtida angrepp. I Sverige är det inte tillåtet att nyttja nödvärnsrätten i förebyggande syfte utan krav finns att nödvärnshandlingen måste rikta sig mot ett påbörjat eller överhängande angrepp. Annorlunda är det dock i Norge där Høyesterett, den norska motsvarigheten till Högsta domstolen, har uttalat sig om att nödvärn kan rikta sig mot framtida angrepp. I två fall har även personen som vidtagit en nödvärnshandling i preventivt syfte gentemot närstående person blivit friad i domstol. Då våldet i nära relationer ofta innehåller våld av upprepande och systematisk karaktär blir bestämmelsen i 4 kap 4a § BrB om fridskränkningsbrotten i många fall aktuell. Fridskränkningsbrotten infördes i brottsbalken med syfte att fylla det tomrum som fanns vid upprepande och systematiska kränkningar och där handlingarna var och en för sig var av bagatellartad karaktär. En ny diskussion har därmed öppnats upp i svensk doktrin angående mäns våld mot kvinnor, nämligen kvinnors rätt till preventivt nödvärn vid fråga om grov kvinnofridskränkning. I en situation där våld av sådan återkommande och systematisk karaktär förekommer har jag funnit anledning att anta att det föreligger ett överhängande angrepp trots att fridskränkningsbrotten inte är konstruerat som perdurerande brott, d.v.s. pågående brott där nödvärnsrätt föreligger under hela tiden brottet pågår. Genom att ge begreppet överhängande angrepp en extensiv tolkning i förhållande till våld i nära relationer blir frågan huruvida preventivt nödvärn bör vara tillåtet eller ej obefintlig. I utredningen har jag konstaterat att det finns möjlighet till annan bedömning enligt svenskt rättsläge än den som har gjorts av svenska domstolar men att en sådan bedömning bör göras med försiktighet. För att en sådan bedömning ska bli rättssäker bör det införas en ny nödvärnsreglering som är mer utvidgad och endast tar sikte på våld i nära relationer. En sådan reglering bör vara könsneutral och därmed tillåta såväl kvinnor som män att vidta nödvärn i ett tidigare skede än vad som tillåts idag.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)