Ord mot ord - en granskning av bevisvärdering vid våldtäktsmål

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: När åtal mer eller mindre enbart vilar på målsägandens utsaga, vilket är vanligt vid våldtäktsfall där bevisningen ofta hänförs till uttryck för bristande samtycke eller bristande uppsåt, är det domstolens ansvar att värdera utsagan och avgöra om den uppfyller beviskravet. Syftet med uppsatsen är att granska och analysera hur denna värdering bör utföras samt hur den går till i praktiken. Engelsk rätt används för att granska ett alternativt tillvägagångssätt för inspiration till vidare analys av den svenska rätten. Psykologi och bevisvärderingsmodeller behandlas inte ingående, utan används i den mån som är behövligt för att förstå bevisvärderingen. Behandlingen av den engelska rätten berör de centrala delarna av processrätten, och i viss mån våldtäktslagstiftningen, som är relevanta för bevisvärderingen. Till min hjälp har jag tillämpat traditionell juridisk metod och då främst doktrin. Två rättsfall har används för granskning av utsageanalyser där realitetskriterier jämförs med forskning. Svensk processrätt måste uppfylla EKMR:s och EU:s krav på en rättvis rättegång som bl.a. innebär att den tilltalade presumeras vara oskyldig. Rättsprocessen utgår ifrån bl.a. omedelbarhetsprincipen, muntlighetsprincipen och koncentrationsprincipen för att skapa bra beslutsunderlag. Beviskravet är att åtalet ska vara styrkt bortom rimligt tvivel, vilket är liknande i engelsk rätt. I svensk rätt tillämpas fri bevisföring och fri bevisprövning, med viss möjlighet att avvisa bevisning. Tvivelaktig bevisning ges istället ett lågt bevisvärde. Domstolarnas värdering måste vara objektivt grundad och motiveras i domstolarna samt får ej vara en helhetsbedömning. Trots krav på objektivitet har viss subjektivitet medgetts i doktrin och jag anser att subjektiviteten, som i viss mån är oundviklig, bör föras fram i ljuset genom utförligare domskäl så att den kan kritiseras och granskas samt att domarna då tvingas rannsaka sina skäl grundligare. Vid bevisvärdering finns ingen legal ledning, men vissa instruktioner kan utrönas i rättegångsbalken. Det finns modeller i doktrin, men det är inte bevisat att de används. Domstolen bör använda hypotetiska friande alternativ vid värderingen. Domarna använder allmänna erfarenhetssatser i sin bedömning vilka kan innehålla stereotypiska fördomar. Utsageanalyser består av en trovärdighetsbedömning, hänförlig till person, och en tillförlitlighetsbedömning, hänförlig till uppgifterna i utsagan. Därvid används realitetskriterier som är relativt enhetliga i praxis såsom konstans och detaljrikedom för att avgöra utsagans sanningsenlighet. Vid denna analys bör domstolen ta hänsyn till felaktigheter i bl.a. perception och minne, samt vara uppmärksam på egna stereotyper vid tolkning av utsagan. Tolkningen bör även göras systematiskt. Domstolarna verkar dock använda kriterierna schablonmässigt och utan djupare analys. England har ett kontradiktoriskt domstolsförfarande och använder sig av legal bevisföring där bevisning om ex. dålig karaktär och tidigare sexuell erfarenhet som huvudregel är otillåten. De har en jury som utför bevisvärderingen på instruktioner av domaren, och juryns motivering dokumenteras inte i domskäl.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)