Packning av lera

Sammanfattning: Idag packas den resterande fyllningen i ledningsgravar ofta med en maskinmonterad vibroplatta. I anläggnings AMA är det angivet olika packningsredskap och hur tjockt lager man måste lägga över en ledning innan man börjar packa för att ledningen inte ska gå sönder eller deformeras. Det står även hur tjocka lager man kan packa med respektive packningsredskap. Den maskinmonterade vibroplattan finns dock inte med som packningsredskap i anläggnings AMA. Målet med denna rapport är dels att undersöka hur olika lagertjocklekar påverkar deformationen hos rör och dels att undersök fyllningens fasthet I den teoretiska delen i rapporten ges en allmän kunskap om bl.a. varför man packar, olika packningsredskap och packningsmetoder. En stor del av den teoretiska delen beskriver olika metoder för kontroll av packning. Det första testet utfördes utan större problem och dess resultat var enkelt att utvärdera. Inget brott eller deformation uppstod på någon av de rör som testades med lagertjocklek på 35 cm respektive 55 cm ovan ledningshjässan. I det andra testet packades 5 olika gravar på olika sätt med olika lagertjocklekar för att kunna utvärdera resultaten. CPT-sondering (Cone Penetration Test) valdes som metod för packningskontroll och sonderingar utfördes. Dessa sonderingsresultat gav ett ganska svårtolkar resultat. Min uppfattning utifrån dessa sonderingar är dock att packning med den maskinmonterade vibroplattan med en lagertjocklek på 45 cm ger ett godkänt packningsresultat. Eventuellt skulle man nog kunna öka denna lagertjocklek något. 70 cm lagertjocklek är dock lite för mycket.