Hårkortisol som ett mått på kronisk stress hos katter med diabetes mellitus

Detta är en Master-uppsats från SLU/Dept. of Clinical Sciences

Sammanfattning: Diabetes mellitus (DM) är en av de vanligaste endokrina sjukdomarna hos katt och definieras som ett tillstånd med persisterande hyperglykemi, ofta till följd av en insulinresistens. Katter som drabbas av sjukdomen behandlas vanligen med insulin, vilket ges som injektioner av djurägarna själva. Inte sällan tas även blodprov i hemmet för att övervaka kattens blodglukosnivå. DM kan innebära en stress för katter dels på grund av sjukdomen i sig, dels på grund av de moment som hantering av sjukdomen innebär. Kortisol är ett hormon i kroppen som fyller en viktig funktion vid stress. Kortisol kan mätas i blod, saliv, urin, avföring och hår. Att mäta kortisol i hår är en icke-invasiv metod som kan användas för att se hur kortisolnivåerna legat under en längre period. Hårkortisol kan därför användas som ett mått på kronisk stress. Syftet med den här studien var att mäta kronisk stress hos katter med DM, då man har sett att katter med kroniska sjukdomar, såsom DM, har en högre hårkortisolkoncentration (HCC) än friska katter. I studien undersöktes om det fanns en skillnad i HCC beroende på stadium av diabetessjukdom. Hårprover från katter med DM och från friska katter samlades in under hösten 2022 från frivilliga deltagare. Insamling av katthår skedde genom kamning. Totalt deltog 46 katter i studien. Samtliga djurägare som medverkade besvarade också enkätfrågor om sin katt. För kvantifiering av HCC i hårproverna användes en enzymkopplad immunadsorberande analys (ELISA). Ingen statistisk skillnad i HCC kunde ses mellan friska katter och katter med DM i den här studien. Däremot påvisades en signifikant skillnad i HCC mellan katter som behandlades och katter i remission, där katter i remission hade signifikant lägre HCC. Katter med andra samtidiga sjukdomar förutom DM hade ett något högre medianvärde i HCC jämfört med katter som enbart var sjuka i DM, skillnaden var dock inte signifikant. Det vore intressant att i framtida studier undersöka hur andra kroniska sjukdomar hos katt påverkar HCC. Hårkortisol kan påverkas av flera olika faktorer. Den här studien begränsades av ett litet urval katter och därför kan inga säkra slutsatser dras. Vad gäller katter som behandlas för DM behövs ytterligare forskning för att undersöka eventuella stressfaktorer. Att katter i remission hade signifikant lägre HCC är av betydelse för målsättningen vid behandling av katter med DM. Det gör det mer eftersträvansvärt för veterinärer tillsammans med djurägare att uppnå remission hos drabbade katter. På så sätt skulle stress hos katter med DM kunna minimeras, vilket även kan bidra till en bättre välfärd och livskvalitet för katter med sjukdomen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)