"Socialtjänsten är som våra föräldrar" : En studie om den interkulturella kommunikationen mellan nyanlända och socialtjänsten

Detta är en Kandidat-uppsats från Marie Cederschiöld högskola/Institutionen för socialvetenskap

Sammanfattning: Vi har gjort en studie som handlar om den interkulturella kommunikationen mellan nyanlända och socialtjänsten. Sverige tar emot 5000 kvotflyktingar varje år och segregeringen har under lång tid ökat och klyftorna har blivit större. Det har dessutom pågått en desinformationskampanj på nätet där svensk socialtjänst anklagas för att de omhändertar muslimska barn. Syftet med denna studie var därför att undersöka nyanländas kommunikation med socialtjänsten och innebörden av det interkulturella mötet. Vi vill med detta öka kunskapen för att främja det interkulturella mötet och integration. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer där sju nyanlända fick möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter av kommunikationen med socialtjänsten. Genom våra kvalitativa intervjuer har studiens frågeställningar besvarats. Dessa handlar om hur kommunikationen med socialtjänsten upplevs och vad kultur har för betydelse i mötet med socialtjänsten. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och fem teman som analyserats utifrån tidigare forskning samt utifrån ett sociologiskt, psykologiskt och interkulturellt perspektiv. Resultatet visar att kultur enligt respondenterna inte har en stor betydelse i kommunikation med socialtjänsten. Många upplever att anpassningen till den svenska kulturen är svår och upplever inte någon förståelse från socialtjänsten kring detta. Samtliga respondenter har inga förväntningar på men önskar att socialtjänsten ska besitta en interkulturell kompetens. När vi analyserade resultatet kom vi fram till slutsatsen att den första tiden i Sverige styrs av att tillgodose grundläggande behov så som att komma i trygghet och att det kan vara en anledning till att kultur initialt inte har en sådan stor betydelse för nyanlända i kommunikationen med socialtjänsten. Vi kunde även se utifrån ett interkulturellt perspektiv att det finns brister i den interkulturella kommunikationen mellan nyanlända och socialtjänsten men att respondenterna la lite eller ingen vikt vid det.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)