Växtskyddet - Om patentbara växter i Europa

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Neofobi, rädslan för det nya har genom historien alltid varit förekommande hos människor, sett evolutionärt så finns det troligen fördelar med detta. Med detta sagt så är det många saker i det mänskliga samhället som i stora drag varit snarlika genom tiderna varvid frågan om GMO, vilken totalt (kan) omkullkastat hur människor traditionellt tillskansat sig föda. Trots högljudda rop från alla kanter i den politiska sfären så är frågan inte relevant för oss (aspirerande) jurister. Många uttalanden likt ”man ska/kan inte (kunna) få patent på mat” klingar i media, men kan man det? Termerna genmodifierad organism och transgen organism för många icke insatta inte mer än läskiga ord; sett ur en vetenskaplig synvinkel så beskriver den första bara att hur människan genom extern påverkan förändrar en organisms arvsmassa genom vald metod, där den senare beskriver hur med mänsklig hjälp helt nya organismer skapas som aldrig kan uppstå i naturen, inte i alla fall på en överskådlig tid. Fördelen med transgena växter är att man kan ge dem egenskaper som låter dem ha ett högre näringsinnehåll alternativ göra dem motståndskraftiga mot patogener och således minska användningen av besprutningsmedel. I Europa så har lagstiftaren valt att en komplicerad lösning, gällande vilket skydd som skall gälla för växter, där två immaterialrättsliga skydd går att erhålla, växtförädlingsskydd (som ges till växtsorter) och patent på växter, var gränsen mellan de båda är inte bara oklar utan ger upphov till osäkerhet för framställare av transgena växter vilket skydd som är fördelaktigt. Speciellt problematisk blir detta i och med att en missbedömning av vilket skydd som gäller leder till att det andra inte kan ges. Denna uppsats granskar först vad som är en växtsort både i legal och naturvetenskaplig mening då konventioner undertecknade av i princip hela Europa föreskriver att växtsorter inte kan erhålla patentskydd. Därefter undersöks vad för växter kan patenteras baserat på EPC och EPO:s praxis. Inom naturvetenskaplig forskning så är en given sanning att ett icke-svar är lika mycket värt som ett svar på en fråga. I legala sammanhang är denna devis inte lika gångbar, varvid svaret på frågan vad för växter som kan patenteras i Europa kan besvaras enklats med en frekvent förekommande fras i uppsatsskrivning under juridikstudier: rättsläget är i dagsläget oklart.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)