Rasistiska fördomar och mångkulturalism En kvalitativ studie med personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att undersöka om rasistiska fördomar förekommer på boenden för ensamkommande flyktingbarn, både bland personal och mellan ungdomar, samt hur boendepersonalen förhåller sig till detta. Vi frågade boendepersonalen om de upplevt situationer, både på och utanför boendet, som uttryck för rasistiska fördomar och hur dessa i så fall har kunnat yttra sig. Vi frågade också om boendepersonalen anser att eventuella rasistiska fördomar är något problematiskt och som påverkar dem i deras arbete. Vi ville dessutom ta reda på om och på vilket sätt boendepersonalen i sitt arbete med ungdomarna tar hänsyn till deras kulturella bakgrund samt vilka hinder respektive möjligheter ungdomarna möter för att bli delaktiga i det svenska samhället. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med boendepersonal som arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Intervjusvaren redovisas och analyseras utifrån teorier om etnisk sensitivitet och socialkonstruktivism. Resultatet av undersökningen visar att rasistiska fördomar är något som förekommer i samtliga grupper som vi efterfrågade men skildrar också hur boendepersonalen i sitt arbete har ett etniskt sensitivt förhållningssätt. Boendepersonalen förespråkade ett öppet klimat kring rasistiska fördomar och en satsning på kunskap för att utmana de egna föreställningarna. Det som dessvärre uppmärksammades var att deras handledning mycket sällan lyfter ämnen som rasism, fördomar och reflektion kring ämnet. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kunde vi se att vårt samhälles gemensamma antaganden och föreställningar om ”vi” och ”dom” avspeglar sig också inom socialtjänsten och på socialarbetares förhållningssätt. Boendepersonalen gjorde i vissa fall skillnad på Sverige som ett mer utvecklat samhälle och andra länder som mer primitiva, detta i samband med att intervjupersonerna försökte förklara ungdomarnas beteenden och handlingar utifrån deras kulturella bakgrund. I analysen problematiserar vi begrepp som kulturkompetens, multikulturalism och tvärkulturellt socialt arbete. Det vi vidare diskuterar är att dessa idéer, trots en grundtanke om alla kulturers lika värda, betonar kulturella identiteter och skillnader vilket kan innebära att de i slutändan ändå kommer att präglas av just fördomar.