Barns anknytningsbeteende och pedagogens svar, : en studie om anknytningsteorin

Sammanfattning: Inledning Arbetet tar avstamp i anknytningsteorin och handlar om vad det är som gör att barnen skapar en trygg eller otrygg anknytning till pedagogerna de möter i förskolan. Arbetet handlar också om hur barnen gör för att få kontakt med pedagogerna och hur dessa svarar på barnens anknytningsbeteenden. Syfte Med denna studie vill vi få inblick i hur de minsta barnen, 12-36 månader, söker kontakt med pedagogerna på förskolan och om det går att se olika typer av trygg/otrygg anknytning utifrån barnens anknytningsbeteende samt om/hur de vuxna bemöter deras kontaktsökande. Metod Denna studie har utgått från kvantitativ metod med strukturerade observationer som redskap. Under observationerna har ett i förväg utarbetat schematiskt observationsschema använts. Resultatet redovisas i diagram och tabeller samt i löpande text. Resultat Resultatet av studien visar att den största delen av de observerade barnen visade en trygg anknytning till sina pedagoger. De strategier barnen använde sig mest av för att få sina behov tillgodosedda var genom verbal kontakt. Detta var en framgångsrik strategi att använda då barnen i stor utsträckning fick kontakt med pedagogerna och efter det kunde återgå till lek och utforskande. Pedagogerna använde verbal och fysisk kontakt ungefär lika ofta för att svara på barnens anknytningsbeteenden. Genom att använda dessa strategier lyckades de vid de flesta tillfällen tillgodose barnens behov av kontakt.