Mat och vätskeregistrering i praktiken - dietistens perspektiv : En kvalitativ intervjustudie

Sammanfattning: Bakgrund Undernäring leder till ökat lidande, längre vårdtider och försämrad livskvalitet för patienter, därför är det viktigt att tidigt upptäcka ett lågt matintag för att snabbt kunna sätta in adekvata nutritionsåtgärder. Mat- och vätskeregistrering ger en indikation på om dietist bör kopplas in, och är ett viktigt underlag för dietister vid val av nutritionsåtgärder. Dietisternas syn på mat- och vätskeregistrering är ett outforskat område och med tanke på dietistens spetskompetens inom nutrition är detta perspektiv viktigt att studera. Syfte Syftet med studien var att utforska dietisters upplevelser och erfarenheter gällande mat- och vätskeregistreringar som genomförs på inneliggande patienter på sjukhus. Metod En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpades, yrkesverksamma dietister inom slutenvård rekryterades och intervjuerna genomfördes via Teams respektive via fysiskt möte. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen resulterade i fyra kategorier och tolv subkategorier. Resultat Sju respondenter deltog i studien. Respondenterna beskrev mat- och vätskeregistrering som viktigt i deras arbete och att verktyget hade stor betydelse för att kunna ge individanpassad nutritionsbehandling. Bra rutiner och samarbete sågs som framgångsfaktorer i arbetet med mat- och vätskeregistrering. Utmaningar i arbetet var ofullständiga registreringar och bristande rutiner och respondenterna beskrev hur de fick förhålla sig till dessa brister. Det fanns en generell förhoppning om bättre rutiner och en viktig aspekt som lyftes var vårdpersonalens behov av kunskap gällande nutrition och mat- och vätskeregistrering. Digital teknik sågs som en möjlighet till att förbättra genomförandet av mat- och vätskeregistreringar. Slutsats Mat- och vätskeregistrering, utifrån dietistens perspektiv, fungerar inte till sin fulla potential idag. Utifrån dietistens perspektiv fanns önskningar om bättre rutiner gällande arbetet med mat- och vätskeregistrering. Dietisterna lyfter både framgångsfaktorer och hinder vilket skulle kunna ligga till grund för vidare utvecklingsarbete, som i sin tur kan förbättra hälso- och sjukvården i arbetet mot undernäring.